Vänerlövs väder & och politik

Motioner

2008-10-10T16:26:00.000+02:00

Motioner från allmänna motionstiden 08/09 återfinns här.

Junivädret 2008: Kalastart - sedan sämre

2008-08-11T13:50:00.005+02:00

Årets juniväder fick en medeltemperatur något över den normala. Till skillnad från förra året då nederbörden var riklig, var juniregnet i år något underdimensionerat. Mycket sol i månadens början.

P g a en mycket varm början som vägde upp de tre sista veckornas kyliga väder blev medeltemperaturen någon tiondels grad över normalvärdet, som för Vänersborg är 14,4 grader, medan Trollhättan har 14,8. All nederbörd föll under den kyliga perioden och uppgick till 49 mm fördelat på 15 dygn. Det var klart till halvklart under 15 dagar, varav helklart de första nio dagarna. Resterande 15 dagar var det halvklart till mulet, varav helmulet under fem dagar.

Kanske har månaden juni nu äntligen kommit in i en värmepositiv trend. Förutom i år och 2006 och 2007 har medeltemperaturen för månaden även 2002 och 2003 legat över normalvärdet. Annars har junivädret i allmänhet efter 1980 inte varit mycket att skryta med. Aldrig tidigare har det varit så kyligt i juni som under kvartsseklet 1981-2005. Det nya århundradet började med upp till en grads underskott för juni 2000, 2001, 2004 och 2005. Snäppet kyligare var månaden 1993, 1994 och 1998. Allra värst var juni 1991 (11,1 grader), som är den kallaste junimånad som noterats. Ingen dag var då varmare än +19. Nästan lika kall var juni 1987. Annat var det i början på 1960-talet då juni ej sällan stod för den bästa sommarvärmen. Från LO-håll höjdes då faktiskt röster för att flytta storsemestern från juli till juni. Vänersborgs junirekord 32,0 grader avlästes för övrigt 1964. Sedan 1970 har juni endast två år varit riktigt varm och det var 1988 och 1992 med medeltemperaturer på knappt 17 grader.

Under senare tid har juni inte bara varit sval utan också rekordregnig. Regnmedelvärdet för 1990-talets tio junimånader blev hela 84 mm, vilket är mer än vad som är normalt för vår regnigaste månad november. Och juniregnet har fortsatt att vräka ner under 2000-talet. Trots att den senaste juni var sju mm torrare än normalt ligger faktiskt medelvärdet för de hittills passerade nio junimånaderna under 2000-talet ännu högre, 87 mm. Normalvärde (= medelvärde 1961-1990) för juni är i Vänersborg 56 mm och i Trollhättan 60 mm
Det tidigare decennierekordet när det gäller medelvärde för juniregn, 70 mm, noterades för 1860-talet. Under 1900-talets sista junimånader var regnet rikligt: 98 mm 1997, 127 mm 1998 och 112 mm 1999. Sedan började det nya seklet med 99 mm juniregn år 2000, vilket följdes upp med 112 mm 2002, 95 mm 2004 och 145 mm 2007, som då var elfte året i följd med mer juniregn än normalt. Senast vi fick uppleva en riktigt torr juni var för övrigt 1992 då det kom 14 mm. Förmodligen en liten kompensation för de 135 mm som juni hällde ur sig året innan.

Juni 2008 började med högtryck, sol och högsommarvärme (minst +25) med 26 grader den 1:e. Högtrycket dominerade vädret i en dryg vecka med ständig soligt och torrt väder. Den sköna värmen toppades den 6:e med 27,7 grader (månadens varmaste). Från den 10:e var det slut på det härliga sommarvädret ty då tog ett lågtryck över och bestämde vädret under resten av månaden då det var svalt och ostadigt. Men innan väderförsämringen kunde månadens varmaste natt avnjutas. Natten till den 10:e var det som kallast 15,1 grader. Därefter nådde dagstemperaturen aldrig upp till 20 grader. Nätterna blev kyligare. Som kallast var det 3,5 grader den 13:e. Det regnade var och varannan dag, dock aldrig speciellt mycket. Som mest kom det 10 mm den 24:e.

DN:s ledare igår

2008-06-23T13:42:00.000+02:00

"En som insett detta är kristdemokraten Ingemar Vänerlöf. I en motion skriver han att ungefär 25 procent av internerna inom kriminalvården har adhd. Missbruk, som kanske i vissa fall är det som gjort att de blivit inlåsta, har ibland karaktären av självmedicinering. Ingemar Vänerlöf bedömer att platsantalet inom kriminalvården skulle kunna reduceras med en tredjedel, i stället för den ökning som prognosticerats, om den försöksverksamhet som nu pågår blev norm."

Läs hela ledaren här.

Varm och solig maj 2008

2008-06-16T16:40:00.003+02:00

Högtrycksdominans medförde att årets majmånad var som helhet i Vänersborg varm och mycket solig. Nederbörden var något under den normala.

Maj började och slutade i värmens tecken men på grund av en mycket kylig vecka strax efter månadsmitten med nattfrost stannade månadens värmeöverskott på drygt en grad. Normalvärdet för Vänersborg är 10,1 grader, medan Trollhättan på längre avstånd från vårkalla Vänern ligger på 10,7 grader. Eftersom himlen var klar under 19 dagar och bara mulen under fyra, flödade majsolen rikligt. Under resterande åtta dagar växlade molnigheten från nästan klart till mulet.

Efter tre år med ganska mycket majregn kom det i år på fem dagar 39 mm. Mer än hälften av denna summa föll på månadens första dag. Annars har maj fr o m 1995 varit en rätt våt månad. T ex kom det 87 mm 1996 och 85 mm fyra år senare. 2002 bjöd maj på 77 mm. Enda torra majmånaden stod 2004 för med 22 mm. Normalvärde är för Vänersborg 48 mm och för Trollhättan 52 mm. I slutet av förra seklet svängde det verkligen om majnederbörden ty före 1995 var månaden av det torrare slaget sju år i följd. 1994 föll det bara 3 mm regn i maj, vilket endast är en mm mer än månadens bottenrekord (1947) sedan observationsstarten 1860.

2000-talet har nu radat upp nio majmånader som alla utom maj 2005 (nornmalvarm) varit varmare än normalt, även om värmeöverskottet i fjolårets majupplaga var obetydligt. Här kan vi se en ny trend eftersom majvärme var en bristvara under andra hälften av 1900-talet. Under 40-årsperioden innan dess (1911-1950) förekom de flesta av de allra varmaste majmånaderna. Rekordsommaren 1947 började med att seklets varmaste maj var nästan lika varm som en normal juni. Medeltemperaturen i Vänersborg var då 13,4 grader, medan Trollhättan klämde i med 14,5.

Majvädret 1996 och 1997 däremot, var miserabelt och kallast sedan 1955. Det kan dock ej jämföras med den extrema majkyla som främst hör 1800-talet till. De sju allra kallaste majmånaderna i vårt område passerade alla före 1910. Allra värst var det nödåret 1867 då maj, som mera liknade april, i Vänersborg är den kallaste majmånad som noterats (medeltemp. 5,1 grader).
Maj 2008 började med rikligt regn den 1:e. 25 mm kom det vilket följdes upp med sex mm dagen efter. Därefter tog ett högtryck över med sol och värme som tilltog alltmer fram till den 10:e, då 24 grader noterades. Två dagar senare sänktes temperaturen rejält av en kalluftsportion norrifrån och en minusgrad noterades natten till den 13:e. Ett tillfälligt lågtryck började bestämma vädret vid månadsmitten med ostadigt och mycket kyligt väder som följd och avbrott i den sommar (dygnsmedeltemp. över +10) som börjat redan den 27 april. Den 18:e blev det aldrig varmare än sex grader och följande natt var det frost med -1,6 grader (månadens kallaste).

Från den 20:e och resten av månaden var det åter ett högtryck som styrde vädret och det blev soligt och långsamt allt varmare ju längre månaden led.
Den 22:e var det sommar igen och den 28:e var det för första gången sedan den 11:e åter över +20. Den 31:e blev sommarens första högsommardag i Vänersborg (minst +25), då 26,7 grader noterades.

Rädda världen på riktigt

2008-06-11T15:58:00.001+02:00

publicerad i GT 2/6 -08

Utsläppen bekämpas inte genom att vi bromsar bilarna, istället behöver vi accelerera vår påhittighet för goda initiativ på flera olika fronter för ett hållbart samhälle.
Det är nödvändig ambition för vårt samhälle att vi söker finna ett samspel med naturen utan att vi förbrukar dess resurser. Dagens varningssignaler om att klimatförändringar accelereras av mänskliga aktiviteter stämmer till eftertanke och kallar oss att hitta lösningar för ett hållbart samhälle. Kristdemokratin sätter stor vikt vid en förvaltarskapstanke som inte får reduceras till att handla om enbart höjd bensinskatt. Ett hållbart samhälle rätt förvaltat innebär att vår miljöpåverkan avstannar samtidigt som vi fortsätter att avancera för ökat välstånd. Ökat välstånd i Sverige kan handla om resurser till bättre vård skola och omsorg, i många andra länder handlar det om mat för dagen. Något som skvallrar om allvaret i termen.
Ekvationen om hållbar utveckling och ökat välstånd är möjlig genom teknisk utveckling och politiska morötter som främjar människors nyttjande av miljöteknik. Många politiker utnyttjar tyvärr visionen om ett hållbart samhälle för att öka sitt inflytande över människors vardag. För dessa politiker står samhället i en återvändsgränd och skall med stor smärta göra bot för den välståndsnivå vi lyckats uppnå. Konkreta uttryck för denna syn manifesterar sig oftast så att den stora massan får betala, sällan drabbas beslutsfattarna själva. Att höja skatten på fordonsbränsle tills folk slutat åka bil är ett exempel på detta. För att få folk att sluta åka bil krävs bensinpriser på uppemot 30 kr/milen. Det är ett läge när det stora flertalet ger upp även de nödvändiga resorna. Vad händer med arbetsmarknaden då? Resor för att besöka mormor i Unnaryd eller åka till fjällen över påsk blir då ett minne blott. Pensionärer och ensamstående föräldrar får låta bilen stå. De enda som har råd att köra bil till slut är de absolut rikaste.
Ett annat uttryck för ivrig lagstiftning från höftskjutande politiker är tvånget att utrusta varje bensinstation med en pump för förnyelsebart bränsle. Utan någon hänsyn till mackägares ekonomiska villkor, teknikneutralitet eller protester från Alliansen genomdrev den förra regeringen detta förslag. Resultatet ser vi nu genom den omfattande mackdöden som hemsöker landsbygden. Den lokala bensinstationen är på många landsorter utlämningsställe för apoteket och posten, säljer livsmedel och fungerar som byns hjärta. När stationen läggs ner tvingas den som behöver tanka åka ännu längre för att finna bränsle. Vart tar miljövinsten då vägen när ”Roy & Roger” tvingas stänga?
Olika transportsslag runt om i världen står för 13 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Sveriges totala utsläpp utgör idag knappt 0,2 % av de globala. På världens ”förbrytarlista” över utsläpp är energiförsörjning med smutsiga kolkraftverk tillsammans med avskogningen de verkligt stora bovarna. Uppvärmning och nedkylning av hus är ett tredje svart moln som överskuggar transporternas miljöpåverkan. Istället för att öka avstånden på Sveriges landsbygd kan vi främja hållbar utveckling genom forskning och åtgärder som gör skillnad.
Sverige har de senaste 2 åren minskat sina transportrelaterade utsläpp med 5 %. Den tunga transportsektorn räknar med att minska utsläppen med ytterligare ca 20 % inom en femårsperiod förutsatt att tillgången på alternativa bränsleslag kan tryggas. I våra svenska kommuner är utbyggnaden av alternativ energi- och värmeproduktion på väg, den behöver accelerera så att vi får en effektivare uppvärmning med realiserad välfärd som följd. När vi byggt i den svenska kommunen vill ryssarna och kineserna att vi bygger åt dem också.

Lars Gustafsson, riksdagsledamot (kd) Halland
Annelie Enochson, riksdagsledamot (kd) Göteborg
Ingemar Vänerlöv, riksdagsledamot (kd) Västra Götaland Norra
Rosita Runegrund, riksdagsledamot (kd) Bohuslän

Om sommarvädret i Expressen

2008-05-27T13:34:00.001+02:00

Kika in och läs intervjun här.

Mild april för tolfte året i följd

2008-05-19T13:09:00.004+02:00

April var i år varmare än normalt för tolfte året i rad. En sådan lång svit har inte förekommit sedan mätningarna startade i Vänersborg 1860. Nederbörden var normal. Högtryck balanserade upp lågtrycken, varför medellufttrycket var nära det normala. Månaden var tidvis riktigt solig. Statistiken pekar nu mot en varm sommar.

Under sista aprilveckan skedde en värmeexplosion med bland annat ett par dygn som var tio grader varmare än normalt, varför aprils medelvärde, som länge bara verkade bli något över det normala, hamnade på 6,5 grader (intressant är att medianvärdet endast blev +5,0). Det är delad 14:e plats på listan över de varmaste aprilmånaderna sedan 1860, vilken toppas av fjolårets april med 7,9 grader. Normalvärdet är för Vänersborg 4,3 grader, medan Trollhättan på längre avstånd från den vårkalla Vänern har 5,0. All nederbörd, 39 mm, varav 6 mm som snö, föll under den lågtrycksdominerade första månadshalvan. Normalmängden är för Vänersborg 39 mm och 42 mm för Trollhättan. Under den högtrycksbetonade andra månadshälften var det uppehållsväder och mycket soligt. Totalt var det klart till halvklart under 16 dagar, medan det var halvklart till mulet under övriga dagar.

Från 1860 och 50 år framåt var april mycket kylig, ibland rena vintermånaden (medeltemp. under noll) som t ex 1881 (-0,5) och 1888 (-0,2). Från 1910 och fram till början av 1950-talet blev månaden betydligt mildare, med det fram till 2007 gällande aprilrekordet från 1914 (medeltemp. +7,4) som topp. Sedan vidtog en period med riktigt kyligt aprilväder som sträckte sig fram t o m 1986. Den perioden inrymde 1900-talets kallaste aprilmånad (1966, +0,7). Efter det har månaden aldrig varit riktigt kall. Under de senaste 20 åren har ingen aprilmånad varit kallare än normalt. Årets mycket varma månad innebar att vi nu haft tolv år i följd med onormalt hög aprilvärme.

April är årets mest spännande vädermånad. Allt kan hända från bister vinter till högsommarvärme (minst +25). 1942, slogs aprilköldrekord i Vänersborg med –19. Sibiriskt kalluftsutbrott i april 1966 ledde till minusgrader även dagtid. Den 5 april 1970 lamslog en snöstorm västra Götaland. Snötäcket ökade i Vänersborg till 55 cm, säsongens djupaste. I Ulricehamn låg snön meterdjup. Ett dygnslångt snöfall resulterade den 4 april 1998 i ett 43 cm djupt nysnötäcke i Vänersborg, säsongens djupaste. Men det kan också vara mycket varmt. 1959 var det 25 grader den 15 april. Ännu varmare var det den 27 april 1993, då 26,6 grader noterades. Nytt rekord och faktiskt 1993 års högsta temperatur i Vänersborg. Årshögsta i april har aldrig förekommit tidigare. April 2000 noterades +23 i Vänersborg och +25 i Trollhättan. Även i år och förra året var det +23 i Vänersborg.

De två första veckorna av årets april dominerades av lågtryck med mycket nederbörd. Det var lite varmare än normalt. Den 3:e var det +11. Regn eller ibland blötsnö föll var eller varannan dag. Sammanlagt under de två veckorna kom det 39 mm, vilket är dubbelt så mycket som normalt. Största dygnsmängden, 12 mm, kom den 6:e. Den 12:e föll 11 mm, varav nästan hälften blötsnö, vilket resulterade i ett kortvarigt cm-djupt snötäcke, det enda i april. Detta dygn var också det enda i april när det var något kallare än normalt.

Från den 15:e var det högtrycksdominans resten av månaden. Det resulterade i uppehållsväder och många klara soliga dagar, visserligen med nattfrost men också med stigande dagstemperaturer. Den 19:e var det -2,7 grader (månadens kallaste). Dagen efter pressade solen fram 14 grader och den 25:e +17. Två dagar senare gjorde sommaren debut (dygnsmedeltemp. minst +10), eftersom mycket varm luft med sydvindar kommit in över södra Sverige. Den låg sedan kvar månaden ut. Den 29:e var det 23,1 grader. Även nätterna blev sommarljumma. Under nånadens tre sista nätter var det som kallast 11 grader.

Vänersborgs 148-åriga väderstatistik säger att när april är mycket mild, vilket var fallet i år, är sannolikheten 70 procent för att sommaren som helhet blir varmare än normalt.

Vintern 07-08: Mycket mild vinter med extremt hög nederbörd

2008-04-24T17:53:00.005+02:00

En av de fyra allra mildaste vintrarna och den i särklass mest nederbördsrika i Vänersborg är slut. Endast en kortare period i slutet av mars levde egentligen upp till begreppet vinter. Kortvariga snötäcken förekom sporadiskt med undantag för andra halvan av mars som bjöd mycket snö. Vintern var lågtrycksdominerad och gav till en början inte solen många chanser.

Länge verkade det som om den senaste vintern (dec-mar) 2007-08 skulle bli den varmaste sedan mätningarna startade i Vänersborg 1860. Perioden dec-feb har aldrig tidigare varit så mild, men eftersom mars för 16:e gången blev kallaste vintermånad, utan att för den skull vara kall, hamnade årets vinter tillsammans med förra årets vinter på en delad tredje plats i vintrarnas värmeliga sedan 1860. Toppar gör fortfarande den extremt varma vintern 1989-90 tätt följd av vintern 1988-89, vilka var nästan en hel grad varmare än de två senaste vintrarna.

Under de senaste 149 vintersäsongerna har för övrigt december varit kallaste månad 25 gånger, januari 43 gånger och februari 64 gånger. Högst anmärkningsvärt är att november en enda gång varit kallaste vintermånad och det var vintern 1998/99. Av de 21 senaste vintrarna har hela 17 varit mildare än normalt. Två har varit riktigt kalla, 1995-96 och 2005-06 och två ganska kalla, 1993-94 och 2002-03. Vintern 193-94 ”räddades” för övrigt endast på grund av att februari 1994 var sällsynt kall.

Vinterns (dec-mar) nederbörd var exceptionellt hög, 420 mm, varav en femtedel kom som snö. Normalvärdet är 196 mm. Både januari och mars slog nya månadsrekord. Redan vintern 1865-66 sattes ett långlivat rekord, 330 mm. Inte förrän 124 år senare, vintern 1989-90, slogs det rekordet med åtta mm. Vintern 1999-2000 nåddes 358 mm och sju år senare under fjolårets vinter noterades 370 mm, vilket alltså i år slogs med hela 50 mm.

I slutet av 1800-talet var mildvinter en ovanlig företeelse. Av de 14 första vintrarna som observerades (1860-1873) var endast en varm och under observationernas första 50 år förekom bara åtta mildvintrar. Därefter blev varma vintrar lika vanliga som de kalla. Under perioden 1920-1950 var i genomsnitt varannan vinter av det milda slaget. Som en parentes i ”värmeeran” passerade då de fruktansvärt stränga vintrarna 1940-42.

Efter dessa tre decennier med ofta förekommande vintervärme slog det om åt andra hållet så att under perioden 1951-1987 var det mildvinter endast vart sjätte år. Därefter har en rekordlång svit av fullständig unik vintervärme tagit vid. 1990 började björkarna spricka ut redan i slutet av februari, eftersom månaden var varmare än en normal april. Frånsett vintrarna 1994 och 1996 var vintervärmen ovanligt kraftig under perioden 1988-2000. Därefter blev det något kallare, även om det fortfarande var milt för årstiden, fram till för två år sedan då vintern slog till med full kraft. För vinterälskarna var det tyvärr inget trendbrott eftersom vi därefter nu har haft två synnerligen milda vintrar.
Årets vinter (dygnsmedeltemp. under noll) gjorde ett första kortvarigt försök i mitten av november med 13 cm snö och nästan åtta minusgrader. Från slutet av november var det sedan varmt eller mycket varmt för årstiden ända till mitten av mars. Dock förekom det sporadiska men beskedliga vinterattacker av tillfällig natur i mitten av december (barmarksvinter) och i början av januari (13 cm snö) med några få minusgrader. Fram till mitten av januari lyste solen mest med sin frånvaro men därefter ökades solchanserna långsamt under resten av vintern. I början av februari ordnade ett oväntat snöfall plötsligt 19 cm snötäcke som försvann efter några dagar. I mitten av samma månad var det tillfälligt nio minusgrader, vilket då var kallast sedan slutet av november. Den 18 feb. var det nästan 11 grader, vinterns högsta temperatur.

När kung Bore förväntades ha gett upp gjorde han en sista kraftansträngning och fixade elva dagars vinter från den 17 mars. Det började med ett intensivt snöfall som ledde till 36 cm snötäcke, vinterns djupaste. Ytterligare några snöfall följde. Den 23:e var det -14 grader, vinterns lägsta temperatur. Den 28 mars kom våren med milda sydvästvindar och när det två dagar senare var drygt +10 försvann snötäcket snabbt, som ändå blev 14 dagar långt. Det kan jämföras med vintern 2005-06 som hade ett 75 dagar långt sammanhängande snötäcke.

Sommarvädret

2008-04-22T13:32:00.003+02:00

Kolla in följande kommenter i söndags i Expressen, GT och Kvällsposten. Ni kan läsa här.

Märkligt marsväder 2008: Först vår – sedan vinter, och nederbördsrekord

2008-04-11T16:14:00.006+02:00

Årets marsväder vevades baklänges. Skön vår i första månadshalvan och försenad vinter i den andra med massor av snö. Vinterkylan reducerade värmeöverskottet. Mars var helt igenom lågtrycksbetonad med nederbördsrekord som följd i den nu 149 år långa mätserien.

Det mycket milda vädret i februari fortsatte under första hälften av mars, medan andra månadshalvan var betydligt kallare med bland annat 11 dagars vinter. Därvid reducerades det från början kraftiga värmeöverskottet, varför medeltemperaturen blev en dryg grad över det normala. Normalvärdet är för Vänersborg +0,1 grader, medan Trollhättan har +0,6, tack vare längre avstånd till den under våren kylande Vänern.

Fördelat på 19 dygn föll 102 mm nederbörd varav en dryg tredjedel föll som snö i månadens senare hälft. Därmed slogs marsrekordet från 1937 med 10 mm. Normalt skall det i både Vänersborg och Trollhättan komma 45 mm i mars. Mot bakgrund av den kraftiga lågtrycksdominansen visade sig solen mer än förväntat. Under elva dagar var det klart till halvklart medan de övriga 20 bjöd på molnigt eller mulet väder.
Under 1800-talets senare hälft var det ej ovanligt med sträng marsvinter. Allra kallast var marsvädret 1888, då medeltemperaturen i Vänersborg var så låg som –8,1 grader (fortfarande månadsrekord). Därefter följde en drygt halvsekellång period med oftast skön marsvår istället för kraftig marskyla. År 1942, med marsrekord –27 i Vänersborg, inleddes en nästan lika lång period med flera mycket kalla marsmånader, varav 1942, 1962, 1969 och 1987 års upplagor var de värsta. Första marsveckan 1987 låg nattemperaturen regelbundet runt –20. Efter köldurladdningen 1987 och en ganska kall mars 1988 tvärvände månaden. Från och med 1989 och fram till i år har mars endast varit kall 1996, 2001, 2005 och 2006 även om kylan då var beskedlig, med undantag för mars 2006, som var smällkall och kallast sedan mars 1987.

Medeltemperaturen för mars har stigit kraftigt under den senaste 20-årsperioden (1989-2008) och ligger 1,6 grader över normalvärdet, vilket är anmärkningsvärt. Mars 1990 (medeltemp. +5,3) är tillsammans med mars 1938 den varmaste marsmånad i Vänersborg sedan mätningarna började 1860. Lika varmt var det i mars 1938 vid den sedan många år nedlagda stationen i Trollhättan. 1990 hände det unika att första sommardygnet (dygnsmedeltemp. över +10) infann sig några dagar före (!) vårdagjämningen. Föregående 20-årsperiod (1969-1988) var betydligt kallare med en medeltemperatur en halv grad under det normala.

Mars 2008 började milt och lite regnigt den 1:e. Men på baksidan av ett bortdragande mycket djupt lågtryck stabiliserades vädret med några dagars uppehåll och lite kyligare från den 2:e. Natten till den 5:e var det sex minusgrader. Samma dag närmade sig nya djupa lågtryck med massor av mildluft och tio dagar i rad föll det sammanlagt 44 mm regn. Den 11:e var det +10.

Vid månadsmitten började lågtrycken gå på sydligare banor och det blev kallare. Natten till den 17:e startade ett intensivt snöfall som höll på fram till middagstid. Från barmark dagen innan hade vi plötsligt ett snötäcke på 36 cm. I smält form kom det 22 mm (månadens nederbördsrikaste dygn). Vintervädret höll i sig i elva dagar med ytterligare snöfall den 21-26 med sammanlagt 16 mm. Snötyngden och dagsmeja fick snötäcket att gradvis packas samman. Vi fick ingen vit jul, men i alla fall en vit påsk. På påskdagens morgon den 23:e var det förutom 21 cm snötäcke även -14,0 grader (månadens kallaste).

Den 27:e tackade kung Bore för sig med -12 grader och 26 cm snö. Dagen efter fick vi med sydvästliga vindar del av mycket mild luft, vilket satte racerfart på snösmältningen. Den 29:e var snödjupet 19 cm och dagen efter 14 cm. Men denna dag, den 30:e, bjöd på 10,5 graders värme (månadens varmaste) och frisk sydlig vind, varför det var barmark redan nästa dag den 31:e, som blev ett riktigt regndygn med nästan 18 mm.

Februari 2008 Ovanligt mild februari

2008-03-14T14:32:00.003+01:00

Årets februari, som nästan helt saknade vinterinslag, var exceptionellt mild. Nederbörden, mest som regn, var rikligt tilltagen. Lufttrycket växlade mellan mycket lågt och mycket högt. Tillfälligt snötäcke förekom i början av månaden.

Årets februari blev den fjärde varmaste i Vänersborg sedan observationsstarten 1860. Månadens alla dygn låg över normalvärdet och medeltemperaturen blev drygt sex grader över det för årstiden normala. Normalvärde är för Vänersborg -2,8 grader medan Trollhättan har -2,6. På 15 nederbördsdagar föll 88 mm av vilka 20 mm kom som snö, mest blötsnö, i månadens början, vilket skapade ett kortvarigt snötäcke. Solen visade sig då och då eftersom det var klart till halvklart under nio dagar, medan de mulna dagarnas antal uppgick till 16. Resterande fyra dagar var det halvklart till mulet.

Februaris temperatur har förändrats dramatiskt efter 1987. Den 21 år långa perioden fram till nu har ett medelvärde så högt som -0,2 grader, vilket mer liknar normalvärdet för månaden mars. Aldrig tidigare har februari varit så mild. Normalvärdet överskrids med 2,6 grader, vilket är en otroligt stor avvikelse för att gälla 21 år. Under denna period är det endast 1994 och 1996 som februari var kallare än normalt. I samma period inryms däremot de senaste 149 årens fyra allra varmaste februarimånader. 1989 och 1990 var månaden osannolikt mild, 1990 varmare än en normal april, vilket fick björkknopparna att spricka i slutet av månaden. Februari 1998 var den tredje varmaste som observerats. Nytt månadsrekord, +13,2 grader, avlästes då i Vänersborg. Och som tidigare nämnts hamnade februari 2008 som nummer fyra på månadens värmetopp.

Märkligt är att de senaste decenniernas övervägande milda februariväder föregicks av 12 år (1976-1987) med den i medeltal vassaste februarikyla som observerats här. Månadens medeltemperatur var då 4,3 minusgrader. Fram till i år verkade det som om vi var på väg mot lite kallare februariväder igen eftersom vi 2007 hade haft den femte vintriga februarimånaden i följd även om kylan dessa år oftast var av det lindrigare slaget.

Även februarinederbörden har förändrats högst avsevärt efter 1987. Februari är normalt årets torraste månad. För Vänersborg är normalvärdet 37 mm och för Trollhättan 39 mm, men under de senaste 21 åren ligger genomsnittet på 62 mm, vilket är en nästan 70 %-ig ökning. Fem av de åtta allra våtaste februarimånaderna sedan observationsstarten 1860 har inträffat under perioden från och med 1988 fram till nu. Rekordet 136 mm noterades 1990.

Den sällsynt milda februari 2008 började trots allt lite vintrigt, eftersom ett djupt lågtryck förde med sig mycket nderbörd varav en hel del kom som snö eller blötsnö. Sammanlgt kom det under de tre första dagarna 40 mm. Den 2:e var det tillfälligt lite kallare, som mest sex minusgrader, och kraftigt snöande resulterade i ett snötäcke på 19 cm, vinterns djupaste. Det blev dock snabbt mildare igen, snön töade bort och den 6:e var det åter barmark.

Den 7:e byggdes ett mäktigt högtryck upp och vi fick uppehållsväder tolv dagar i sträck. Högtrycket ledde till att det blev några dagars sol och två dagars tillfällig vinter mitt i månaden med säsongens hittills lägsta temperatur -8,9 grader den 16:e. Dagen efter vek högtrycket ner sig och mycket mild luft kom in över södra Sverige och låg sedan kvar månaden ut. Den 19:e blev månadens varmaste dag med 10,8 grader. Den 20:e tog djupa lågtryck över vilket medförde att det regnade varje dag under resten av månaden, sammanlagt 39 mm. Förutom den 22:e, då det föll 17 mm, var det inga stora dygnsmängder som kom.

Januari 2008: Sällsynt mild och nederbördsrik

2008-02-22T10:40:00.009+01:00

Trots några beskedliga vinterdygn blev januari som helhet osedvanligt mild. Den lågtrycksbetonade månaden slog ett 90-årigt nederbördsrekord. I grova drag var det en repris på januari 2007. I månadens början täcktes marken under en vecka av snö, vars djup som mest var en dryg decimeter.

Januari var i år sällsynt mild, drygt fem grader varmare än normalt, vilket är en mycket stor avvikelse. Normalvärde för både Vänersborg och Trollhättan är –2,6 grader. Endast fyra gånger efter observationsstarten 1860 har månaden varit mildare. För att hitta ännu varmare januariväder får man gå tillbaka till 1990.

Januari var kraftigt lågtrycksbetonad, vilket ledde till hela 24 nederbördsdagar. Samman lagt föll det 136 mm, varav 17 mm som snö. Därmed slogs januarirekordet från 1918 med 1 mm. Månaden var mycket solfattig eftersom det var mulet hela 22 dagar, medan himlen var klar eller nästan klar under endast fyra dagar. Under övriga fem dagar var det halvklart till mulet.

Frånsett de två senaste decennierna har januari inte ändrat sig mycket sedan vädermätningarna startade 1859/60. Dock förekom under det unikt varma 1930-talet åtta år i följd, 1932-39, med mildare januariväder än normalt. Direkt därefter följde krigsvintrarna där januari 1941 och 1942 står för den strängaste januarikyla som noterats. Januari 1942 var medeltemperaturen i Vänersborg –10,8 grader och i Trollhättan –11,1.

Januarivärmens rekordstegring under 1980-talet är märklig. Efter 101 år sattes nytt rekord 1975, +3,0 grader, ökning fyra tiondelar. 1983 blev det +3,3. 1989 höjs sedan rekordet till osannolika +4,3 grader, lika varmt som en normal april (!). 1980-talets januari bjöd även sträng kyla, åren 1982, 1985 och 1987. Januari 1987 är den tredje kallaste som observerats och jämförbar med krigsvintrarnas värsta kyla. Efter 1987 har det mest varit skräp med januarivintern, som aldrig varit riktigt kall. Ganska kall var månaden emellertid 1995-97 liksom även 2003, 2004 och 2006. I övrigt har det oftast varit blötvinter.

Januari 2008 började med högtryck, några beskedliga vinterdygn och lite snö. Som kallast var det drygt tre minusgrader den 4:e. Efter några dagar med tumsdjupt snötäcke ökades snödjupet till 13 cm den 6:e (månadens djupaste). Samtidigt tog djupa lågtryck kommandot med mycket mildväder och regn. Tre dagar senare var det barmark.

Det mycket milda och sällsynt blöta vädret med regn var eller varannan dag höll sedan i sig månaden ut med undantag för den 22-23 då en kortvarig högtrycksrygg passerade och det blev högst tillfälligt barmarksvinter med som kallast -7,1 grader vid midnatt natten till den 23:e (månadens kallaste). Månadens högsta temperatur avlästes den 19:e med 8,7 grader. Ett mycket djupt lågtryck närmade sig den 31:e, vilken blev januaris våtaste dygn med 17 mm nederbörd, varav sex mm kom som blötsnö under kvällen och resulterade i ett blötsnötäcke på tre cm.

När januari varit så mild som i år blir februari i tre fall av fyra likadan. Det har aldrig hänt att en mycket mild januari följts av en mycket kall februari. Dock har det två år hänt att februari blivit ganska kall efter det att januari varit mycket mild och det var 1923 och 1983.

Väderåret 2007: Varmt för elfte året i följd

2008-02-07T11:11:00.000+01:00

Sedan 1996 har vi bara haft varma år. Det är rekord. Trots en sommar som inte alls var lika varm som sommaren 2006 var fjolåret som helhet mycket varmt, för övrigt lika varmt som 2006. Nederbörden var riklig, vilket den även var 2006.

Inte sedan mätningarnas början i Vänersborg 1860 har vi haft så många varma år i följd som nu. Tidigare rekord, åtta varma år i följd, noterades 1932-1939, vilket länge betraktades som ”oslagbart”. Dock var värmen intensivare då eftersom av de åtta åren var sju mycket varma, varav fem i följd 1932-1936. Av de senaste elva åren har fem varit mycket varma, 1999-2000, 2002 samt 2006-2007.

Året 2007 hamnade på en delad tionde plats på tio-i-topp-listan över de varmaste åren sedan 1860. Första halvåret bjöd på stora temperaturöverskott, medan det periodvis från midsommar och framåt var lite kallare än normalt. Först i december blev det kraftiga värmeöverskott igen. Medeltemperaturen blev en och en halv grad över normalvärdet, vilket för Vänersborg är 6,2 grader medan Trollhättan har 6,3. För att hitta ett ännu varmare år räcker det att gå tillbaka till 2000 som var en halv grad varmare.

Frånsett den torra oktobermånaden uppvisade de flesta av årets månader tämligen normal nederbörd, men ändå blev den sammanlagda nederbörden riklig, vilket helt berodde på månaderna januari, juni och juli, vilka bjöd på mer än dubbla normalmängderna. Årssumman blev därvid 952 mm, 243 mm (= en tredjedels årsmängd) över normalvärdet. 2006 kom det 951 mm. Betydligt mera nederbörd föll det 1999 och 2000. Under de två åren kom drygt tre normala årsmängder, vilket ledde till Vänerns kraftiga översvämning 2000 och 2001. Nederbördsrekordet sattes 2000 med 1177 mm. Normalvärdet är för Vänersborg 709 mm och för Trollhättan 740 mm.

Under slutet av 1800-talet var klimatet betydligt kyligare än vad som var fallet under stora delar av förra seklet. Det lägsta årsmedelvärdet, 4,2 grader, är från 1881. Först på 1910-talet blev det mera påtagligt varmt. En halvsekellång värmeperiod kulminerade under det unikt varma 1930-talet då alla åren utom 1931 var varma eller som tidigare nämnts, som regel mycket varma. 1934 noterades gällande årsrekord för Vänersborg och Trollhättan med 8,7 respektive 8,5 grader.

1960-talet med många svala somrar och kalla vintrar påminde mycket om ”1800-kallt”. På 1970-talet vände det tillfälligt då varma somrar och milda vintrar innebar sex varma år i rad 1971-76. I mitten på 1980-talet blev det ordentligt kallt. Inte sedan vädermätningens början har någon treårsperiod varit lika kall som den 1985-87. Då var somrarna mycket kyliga och vintrarna stränga. Direkt efter dessa kalla år följde sedan en mycket varm femårsperiod, mest beroende på sällsynt milda vintrar. Efter att värmen avtagit 1993-95, fick vi så 1996, för första gången på nio år, ett år i kylans tecken. Därefter är vi tillbaka i värmen, nu för elfte året i följd. Det är svårt att tolka detta som något annat än en förändring till varmare klimat eftersom under de senaste 20 åren är det endast 1996 som uppvisat ett betydande temperaturunderskott.

2007 började regnigt och mycket milt. Den 9/1 var det +10. Under de tre första veckorna föll det 117 mm nederbörd, mest som regn, vilket är tre gånger mer än normalt. Därefter kom säsongens första vinterknäpp med som kallast -13 och 4 cm snötäcke. Efter några dagars mildväder i skarven jan/feb etablerade sig en beskedlig vinter en vecka in i februari, vilken kom att vara månaden ut. Som kallast var det -14,7 grader den 11/2 (årets kallaste). Vinterns största snödjup var 13 cm den 28/2.

Våren slog till med full kraft i början av mars. Från den 6/3 rådde barmark och den 12/3 var det +12,5 grader. Det var mycket varmt för årstiden två månader i sträck. I slutet av mars var det 15 grader. Trots att vintern försökte sig på en kortlivad comeback med 6 cm snötäcke en vecka in i april har denna månad, som var högtrycksbetonad och solig, som helhet aldrig tidigare varit så varm. I månadens mitt var det 21 grader och i slutet 23. Därefter var det slut på överskottsvärmen, varför maj månad blev ganska normal med som varmast blygsamma 18 grader.

Sommaren rivstartade med 30-gradersvärme direkt i början av juni, 31,2 grader 9/6 (årets varmaste). Därefter var det slut på det roliga ty från mitten av juni till början av augusti förstörde djupa lågtryck semestervädret med extremt mycket regn. Midsommaraftonen 22/6 blev med 42 mm årets regnigaste dygn. I juni och juli kom det sammanlagt 315 mm (normalt 123 mm), vilket är rekord. Efter högsommarvärmen (minst +25) i början av juni blev det inga fler högsommardagar även om de tre första veckorna i augusti bjöd på hyfsat semesterväder.

I slutet av september, som var ganska normal både vad gäller temperatur och nederbörd, tog äntligen 3,5 månader med lågtryck slut och högtryck behärskade hela oktober som var regnfattig och rätt solig men lite kylig. Det för årstiden kalla vädret höll i sig till mitten av november med några vinterdagar (dygnsmedeltemp. under noll) och 13 cm snötäcke 15/11. Som kallast var det -7 grader. Därefter blev det varmare igen och året avslutades med att december var mycket mild med +9 i början av månaden och +8 i slutet. Det var nästan helt snöfritt och blev aldrig kallare än -4 grader.

Mycket milt och blött gråväder i december

2008-01-28T14:40:00.000+01:00

December var mycket mild och regnig, samt den solfattigaste julmånaden på länge.

December var cirka 3,5 grader varmare än normalt, vilket placerar månaden bland de tjugo varmaste sedan observationsstarten 1860. Den ssporadiska vinter som förekom var synnerligen beskedlig med fyra minusgrader som kallast. Normalvärde för december är för Vänersborg -0,9 grader. Trollhättan har en tiondels grad kallare. Endast under en dag var himlen klar, medan den var mulen under hela 27dagar. Resterande tre dagar var det halvklart till mulet.

På 21 nederbördsdagar föll det 95 mm, varav knappt två mm kom som snö. Nederbörden föll i samband med lågtryck i början och slutet av månaden. Ett mäktigt högtryck ordnade i stort sett upehållsväder under en och en halv vecka i mitten av månaden. Normalt för Vänersborg och Trollhättan är 59 respektive 63 mm. Inga svåra stormväder noterades, även om vinden friskade i ordentligt ibland.

I slutet av 1800-talet var december i tre fall av fyra regelrätt vintermånad
(medeltemp. under noll). Därefter blev det mildare. Under 1930-, 1940- och 1950-talen kulminerade decembervärmen med 1934 års decemberupplaga som 1900-talets högsta medelvärde, +4,2 grader, i både Vänersborg och Trollhättan. Endast i två fall av fem var månaden då av vinterkaraktär. Den ”värmeeran” fick ett tvärt slut och 1960-talets decembersiffror påminde mycket om ”1800-kallt”.

Efter fyra mycket milda julmånader i början av 1970-talet blev det plötsligt smällkallt. December 1978 var kallast på över 60 år och tre år senare med medelvärde -6,6 var månaden förmodligen den kallaste decembermånaden sedan 1788. Efter en lite mildare period har månaden sedan mitten av 1990-talet varit riktigt kall fyra gånger; 1995, 1996, 2001 och 2002. Nyårsafton 2002 noterades nytt köldrekord för månaden, -25,5 grader. Därefter har december under de senaste fem åren varit mild eller mycket mild. 2006 var det extremt milt och ett nytt rekord för medeltemperaturen, +4,9 grader, noterades.

December 2007 började med tio dagars lågtryck med mildväder och regn nästan varje dag, som sammanlagt gav 46 mm. Månadens regnigaste dygn med 17 mm inträffade den 5:e. Samma dag noterades decembers högsta temperatur, +9,3 grader. Dagen innan kunde vi njuta av månadens enda dag med klar himmel då det samtidigt högst tillfälligt var blygsam vinter med som kallast -3,5 grader. Från den 11:e byggdes ett kraftigt högtryck upp och det blev äntligen uppehållsväder och något kyligare med några beskedliga vinterdygn som följd. Högtrycket resulterade bara i en massa dimmoln varför riktig vinterkyla aldrig infann sig. Som kallast var det -3,9 grader den 18:e.

Efter en vecka började det mäktiga högtrycket långsamt försvagas och decembers andra period med riktigt mildväder och daglig nederbörd startade den 23:e och varade månaden ut (sammanlagt 48 mm). Det började som snö den 23 då marken tillfälligt täcktes med en cm blötsnö, vilket var decembers enda snötäcke. Julhelgen firades i femgradigt regn. Efter att det varit 8,3 grader den 28:e blev det långsamt kyligare i månadsslutet och faktiskt kom det några snöflingor i drygt nollgradigt väder på nyårsafton den 31:e.

Nästa steg blir att införa polygami

2008-01-28T13:41:00.000+01:00

Publicerad i TTELA 22/1 -08

Hans Regnér ensam står bakom utredningen Äktenskap för par med samma kön. Han tillstår att han inte gjort någon ”analys i vedertagen mening” utan endast en personlig ”bedömning”, vilket resulterat i en tunn och ytlig utredning, som förordar homoäktenskap. Trots det ansåg TTELA:s ledare den 16/1 (dagen efter remisstidens utgång) att nu ”bör det vara sluttjafsat i frågan och dags för beslut”. I ledaren påstods tvärsäkert att det finns en bred majoritet för detta bland det svenska folket. Det är lätt att tro så när man har anammat den politiska korrekthetens evangelium, som på detta område idogt har förkunnats av främst kvällspressen. Men vad tycker egentligen svenska folket? På en webfråga i Expressen (16/1) ”Ska homoäktenskap tillåtas?”, svarade 47 procent JA, medan 53 procent svarade NEJ.

Äktenskapet är en tradition som omfattas av i stort sett alla kulturer och religioner och som gällt i tusentals år. För den som lever i ett homosexuellt förhållande och vill ha ett varaktigt juridiskt skydd finns partnerskapslagen. Något juridiskt skäl till att ändra äktenskapsbalken finns således inte, varför vi vill behålla rådande ordning.

Äktenskapsbalken sätter upp fyra krav för att äktenskap ska kunna ingås. De som ingår äktenskap ska vara över 18 år, inte vara nära släkt till varandra, vara två till antalet och vara av olika kön. Nu vill Regnér utan ingående analys ändra på ett av dessa kriterier. Kravet på olika kön ska slopas. Men de andra begränsningarna ska vara kvar. Varför? Inga svar ges. Varför ska nära släktskap uteslutas för ett homosexuellt par? Där finns ju inga risker för inavel. Varför bara könsneutralitet, varför inte även antalsneutralitet (polygami)?

Den så kallade faderskapspresumtionen innebär att utgångspunkten är att mannen i ett äktenskap är far till det barn som föds. Hur ska man förhålla sig till om ett barn föds inom ett äktenskap bestående av två kvinnor? Kommer barnet att ha två eller tre ”riktiga föräldrar”?

Det finns alltså en rad frågor som förespråkarna för könsneutralt äktenskap inte diskuterar. Vi vill varna för att utan djupare analys rycka i äktenskapsbalken. Får man tro flera politiska ungdomsförbund blir nästa steg att även polygama förhållanden ska inrymmas i äktenskapsbegreppet.

En fransk utredning om landets äktenskapslagstiftning landade 2006 i att behålla äktenskapet i dess nuvarande form. Varför? Därför att man gjorde det som Regnér och den svenska debatten undviker, nämligen att sätta in äktenskapet i sitt sociologiska sammanhang.

Ny sjöfartspolitik

2008-01-17T13:42:00.001+01:00

Idag, torsdagen den 17 januari, presenterade riksdagsledamöterna Annelie Enochson och Ingemar Vänerlöv förslag till ny sjöfartspolitik med rapporten För fulla segel. I rapporten lägger de fram en konkret strategi för att utveckla sjöfartsnäringens konkurrenskraft, stärka sjösäkerheten och minimera sjöfartens negativa miljöpåverkan.
Bland mycket annat föreslås att lotsverksamheten ska läggas ut på entreprenad och att isbrytningen delvis ska finansieras av EU.
Hämta rapporten här.

Det går även att se två video-klipp från presentationen. Ljudet är väldigt lågt så en god idé är att skruva upp det ordentligt så du kan höra.

Svar om Dalslands kanal

2008-01-15T11:00:00.000+01:00

Svar har nu kommit på frågan om statligt underhållsstöd till Dalslands kanal. Läs frågan här och svaret här.

Ge Dalslands kanal statligt stöd

2007-12-20T11:40:00.000+01:00

Dalslands kanal är liksom Göta kanal klassad som fritidskanal och båda verkar inom det av regeringen prioriterade området turism och arbetar med att vårda ett värdefullt kulturarv. Men det är bara Göta kanal som får statligt upprustningsbidrag, vilket är 14 miljoner kronor om året. Jag vill veta vad statsrådet Åsa Thorstensson kommer att göra för att även Dalslands kanal ska få ekonomiskt stöd av staten.
Det säger Ingemar Vänerlöv, kristdemokratisk riksdagsledamot från Vänersborg, med anledning av att han under torsdagen lämnade in en skriftlig fråga.

Läs hela pressmeddelandet här.

November med vinterinslag

2007-12-17T13:43:00.000+01:00

November 2007 var i stort sett normalvarm. Nederbörden, av vilken en tredjedel föll som snö, kom ej upp till normalvärdet. Snötäcke förekom under några dagar runt månadsmitten. Särskilt i början av månaden var det en hel del sol.

Trots en kall första hälft av november med vinterinslag blev november 2007 som helhet endast obetydligt kallare än normalt därför att värmeperioder i andra månadshalvan balanserade upp kylan i den första. Månaden var lågtrycksdominerad men bjöd ändå inte på mycket nederbörd. På 15 nederbördsdagar kom det 60 mm varav 22 mm föll som snö eller blötsnö. Största dygnsmängden var 12 mm, medan det ”småskvätte” som mest 4 mm under tio dagar. Normalvärdet är 81 mm. Under tio dagar var det klart till halvklart, medan övriga 20 stod för molnig eller mulen himmel. Även om vinden friskade i rätt ordentligt ibland förekom inga regelrätta stormväder.

November var ofta kall och ibland vinterdominerad (medeltemp. under noll) i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Först under slutet av 1920-talet blev månaden avsevärt varmare och 1930-talet kunde rada upp flera mycket milda novembermånader med 1938 års upplaga som gällande rekord (+6,4). Under perioden 1926-1984 var månaden bara vinterbetonad en enda gång och det var 1965.

Efter 1984 blev november kallare igen. 1985 var månaden seklets tredje kallaste med tydlig vinterstämpel. 1990-talet bjöd på mycket novemberkyla. Mest minnesvärd är den fruktansvärda snöstormen 17 november 1995. De senaste åren har det svängt häftigt om månaden. 1998 var november 1900-talets näst kallaste med medeltemperatur –1,0 grader (1919 –1,1). Två år senare var det åt andra hållet. Då förekom några ”sommardygn” (medeltemp. över +10) och värmerekordet från 1938 tangerades. Efter en mycket kylig novembervariant 2002, två grader under normalt, vände det åter till det mycket milda hållet 2005 och 2006.

Under första tredjedelen av november 2007 visade sig solen rätt ofta, men därefter lyste den mest med sin frånvaro. Efter rekordnoteringar med 13,8 grader i november 2005 och 13,9 för ett år sedan fick vi nöja oss med 13,1 i år vilket noterades den 1:e (månadens varmaste). Två dagar senare var det +12, men därefter var det slut med värmen och under den närmaste veckan var temperaturen ganska normal för årstiden samtidigt som det föll sammanlagt 13 mm regn.

Ett mycket djupt lågtryck passerade den 9:e på vars baksida kalla nordvindar ordnade en riktigt kall vecka med flera vinterdagar (dygnsmedeltemp. under noll). Den 14:e snöade det hela dagen, 12 mm i smält form (nederbördsrikaste dygnet). Ytterligare lite snö under följande natt resulterade i ett snötäcke på 13 cm den 15:e, som var månadens kallaste dygn med -7,4 grader som kallast på morgonen och en halv minusgrad som varmast på middagen.

Från den 17:e var det milt igen och det var åter barmark två dygn senare. Mildvädret höll sedan i sig månaden ut med undantag för den 24:e och den 27:e då vinterkylan högst tillfälligt var på blixtvisit med sju minusgrader. Som varmast var det åtta grader vid midnatt den 22:e. Från och med detta dygn till månadens slut föll det 33 mm nederbörd, varav nio mm föll som blötsnö den 23:e och 24:e, vilket gav kortvariga snötäcken på en cm den 23:e och tre cm dagen efter.

Tillåt anonyma vittnen

2007-11-28T10:56:00.001+01:00

Publicerad i Aftonbladet 28/11 -07

Den organiserade brottsligheten breder ut sig alltmer i samhället. Senast var det bombdådet mot en åklagare i Trollhättan. Kan vi inte stävja denna hemska utveckling hotas rättsväsendets trovärdighet och på sikt grundvalarna för vår demokrati.

Under senare år har rädslan för att vittna i domstol ökat kraftigt. Detta beror framför allt på den allt grövre organiserade brottslighetens framväxt. Justitieminister Beatrice Ask måste ta detta på största allvar och vidta åtgärder för att förhindra att vittnen skräms till tystnad. Ett sätt kan vara att tillåta anonyma vittnen i svenska domstolar. Anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för den eller de som begått den brottsliga gärningen.

De flesta som vet något om de kriminella gängens verksamhet tiger, övertygade om att de måste det för att överleva. Grova våldsbrott förblir ostraffade trots att polis och åklagare ej sällan vet vem som känner till vem den skyldige är, men eftersom alla tiger är det svårt eller omöjligt att bevisa något.

Antalet dömda för övergrepp i rättssak (hot av vittnen) har på senare år ökat dramatiskt. År 2000 var antalet fällande domar för övergrepp i rättssak 65 st. 2006 hade siffran stigit till 430. Det betyder i genomsnitt en 37-procentig ökning varje år under 2000-talet. Det är en oerhört allvarlig trend som justitieministern måste ta sig en ordentlig funderare på.

Den kraftiga uppgången kan med stor sannolikhet sättas i samband med att de tungt kriminella gängen i Sverige ökat tiofaldigt från sex stycken på några få platser i landet 1995 till ett 60-tal idag över hela Sverige.

I Sverige har vi anpassat domstolarnas lokaler så att vittnen och brottsoffer ej ska behöva konfronteras med gärningsmannen. Brottsofferjourer med flera gör en fantastisk insats vad gäller vittnesstöd. Polisen kan numera bedriva särskilt personsäkerhetsarbete runt hotade personer. Allt detta är bra, men det räcker inte för att öka viljan att vittna.

I Norge och Danmark finns möjligheten att vittna anonymt. Även i Sverige måste regeringen utreda om detta kan vara en bland flera möjligheter att upprätthålla vittnesbenägenheten på en hög nivå för att domar ska kunna avkunnas och brottslingar få rättmätiga straff.

Torraste oktober på 56 år

2007-11-19T17:20:00.000+01:00

Årets oktoberväder var högtrycksdominerat, soligt och regnfattigt. Inte sedan 1951 har månaden varit så torr som i år. Samtidigt var det lite kyligare än normalt.

Till skillnad från den mycket våta oktober 2006 med 151 mm var oktober ovanligt torr i år. Det föll endast 18 mm nederbörd, allt som regn, fördelat på åtta dagar. Men under fem av dessa kom det som mest en halv mm. Ännu regnfattigare var månaden 1951, då det föll 12 mm. Allra torrast var det 1908 och 1920 då oktoberregnet endast uppgick till 3 mm. Max.rekordet, 239 mm, uppmättes oktober 1967. Normalmängden i oktober är för Vänersborg 79 mm och 86 mm för Trollhättan.

För ett år sedan klarade oktober precis att bli ”sommargodkänd” (medeltemp. på minst +10) och var då drygt 2,5 grader varmare än normalt. I år var månaden en grad kallare än normalt och landade på medelvärdet 6,4 grader. Det berodde främst på klara och kalla nätter i det högtrycksdominerade vädret. Endast tillfälligt var det varmare än normalt i två korta perioder. Normalvärde är för Vänersborg 7,4 grader och för Trollhättan 7,2 grader. 13 dagar var det klart väder medan himlen var mulen under elva dagar. Resterande sju dagar varierade molnigheten från nästan klart till mulet.

Från observationsstarten 1859 och drygt 100 år framåt blev oktober successivt allt varmare. Den tjugo år långa perioden 1953-1972 bjöd på enastående milda oktobermånader, där rekordet från 1961 intar en särställning. Det året var oktober septemberlik med medeltemperaturen 11,2 grader i Vänersborg och 10,7 i Trollhättan. Det var extremt milt i hela landet. Haparanda t ex hade inte en enda frostnatt. Sedan mitten på 1980-talet verkade det under resten av 1900-talet som om vi var på väg mot kyligare oktoberväder, men sällsynt milda, sommargodkända, oktobermånader 2000, 2001 och 2006 tyder på att den trenden är bruten.

Under de senaste dryga 40 åren har oktoberkyla varit ganska sällsynt i våra trakter och endast drabbat oss 1973-74, 1979-80, 1988, 1992-94, 1997 samt 2002 ch 2003. Med undantag för oktober 1992 som var den kallaste sedan 1905 och den tredje kallaste som observerats är de senaste decenniernas kalla oktobermånader som ljumma västanfläktar jämfört med oktoberkylan på 1880-talet. Värst var det 1880 då månadens medeltemperatur här endast blev 2,0 grader (kallare än en normal november). Många ännu gällande köldrekord för oktober sattes då. T ex var det i Skara 18 minusgrader och i Sveg i Härjedalen 32. Året efter noterades en oktobernatt –12 grader i Vänersborg, vilket märkligt nog tangerades 2003.

Aldrig tidigare har det svängt så om oktober som det gjort under 2000-talet. De två första åren fick månaden sommargodkänt. Därefter tvärvände månaden och blev mycket kall i två år. Efter en normalvarm oktober 2004 var vi tillbaka i värmen 2005 vilken ökades på till sommargodkänt för fjolårets oktober. Och i år var det, som ovan nämnts, kylslaget igen.

Oktober 2007 började i värmens tecken med ett sommardygn den 1:e som bjöd på 15,3 grader (varmast i månaden). Därefter medförde högtrycksinflytande att det under en och en halv vecka med flera soliga dagar blev långsamt allt kallare. Natten till den 9:e noterades säsongens första nattfrost, två minusgrader, vilka ökades på till -4 fyra dagar senare. En tillfällig svacka i högtrycket ledde till månadens första regn, 5 mm den 11:e. Ett litet kortvarigt lågtryck ordnade, förutom sammanlagt en mm regn, tillfälligt varmare med tre sommardygn (p g a milda nätter) från den 14:e. Den 18:e byggdes ett drygt veckolångt högtryck upp och det blev åter soligare men även kyligare, mest p g a kalla nätter. Den 25:e var det -4,3 grader (månadens kallaste). Månadens andra tredagarslågtryck fixade förutom tillfälligt mildare väder även 4 mm regn den 28:e och 7 mm dagen efter (månadens regnigaste dygn. Den 30:e var det slut på värmen och månaden fick en för årstiden ganska normal avslutning.

Ganska normal september

2007-10-31T16:24:00.001+01:00

September 2007 var i stort sett ganska normal. Både temperatur och nederbörd uppvisade endast små överskott. Lågtryck och högtryck balanserade varandra tämligen bra. I månadens första hälft var det tidvis riktigt soligt.

På grund av att månadens sista tredje del var varm överskred september med medeltemperaturen 11,6 grader i Vänersborg normalvärdet med fyra tiondelar. De två första tredjedelarna var nämligen rätt kyliga. Trollhättans normalvärde är 11,3 grader. På 16 regndagar föll det 86 mm regn av vilka hälften av dagarna inte kom upp i 3 mm. Största dygnsmängd var 19 mm. Normalvärde är för Vänersborg 77 mm, medan Trollhättan har 81 mm. Fram till och med den 18:e förekom elva dagar då det var klart till halvklart. Därefter var det bara molnigt eller mulet.

Från observationsstarten 1860 och ett halvsekel framåt var det vanligt med kyliga septembermånader. Därefter följde två decennier då månaden var oväxlande kylig och rätt varm. Från 1930-talet och årtiondena fram till och med 1960-talet var september som regel mycket behaglig. Månaden slog rekord 1949 med medeltemp. på 14,9 grader (lika varmt som en normal augusti), vilket tangerades 2006. Sedan var det slut med den sköna septembervärmen.

Från och med 1970-talet och fram till och med 1996 var september i våra trakter ovanligt kylig. Endast två gånger var månaden då mycket varm, 1975 och 1982. Extremt kylig var september däremot 1984, 1985, 1986 och 1993. År 1986 slog månaden med medeltemperaturen 8,2 grader det då 110 år gamla rekordet från 1876. Gällande köldrekord för månaden, 4 minusgrader, noterades just 1986.

Faktiskt är 1980-talet det decennium som uppvisar det kyligaste septembervädret sedan mätningarnas början. Men 1997 skedde ett trendbrott till varmare septembermånader. Två år senare var månaden den varmaste på 50 år och den då näst varmaste september som har uppmätts här. Efter att 2000-talet börjat med två normalvarma septembermånader har månaden därefter varit varmare än normalt, även om värmeöverskottet i år, till skillnad mot förra årets rekordtangering, var blygsamt.

September 2007 började kyligt med knappt två plusgrader den 1:e. Efter några dagars kyligt väder blev det med 20-gradig värme tre dagars skön septembersommar från den 6:e. Den 7:e nåddes 21,2 grader (månadens varmaste). Den 10:e ordnade ett snabbt passerande lågtryck 19 mm regn efter en veckas uppehållsväder. Den 14:e tog ett ganska omfattande drygt veckolångt lågtryck över med ostadigt och kyligt väder som följd. Från den 14:e till den 21:e regnade det var och varannan dag, sammanlagt 45 mm.

Vid tillfällig uppklarning blev det riktigt kyligt natten till den 19:e med markfrost. I luften var det som kallast +0,2 grader (månadens kallaste). Från den 21:e var det i stort sett varmt för årstiden under resten av september. Det berodde mest på milda nätter. Månadens varmaste natt var natten till den 24:e då det aldrig var kallare än 12,3 grader. Samma dag tangerades sedan månadens rekord 21,2 grader. Från den 25 till månadens slut var det helmulet och det kom ytterligare 20 mm regn under dessa dagar.

Regnig sommar var lite varmare än normalt

2007-10-25T15:35:00.000+02:00

Trots en lite kylig juli blev ändå sommaren 2007 som helhet något varmare än normalt. Lågtryck dominerade vilket innebar riklig nederbörd och tidvis sparsamt med sol.

En sällsynt varm början av juni och tre varma veckor i augusti balanserade väl temperaturunderskotten i juli som dock inte var särskilt stora. Det ledde till att medeltemperaturen för sommaren (jun-aug) hamnade en halv grad över normalvärdet, som för Vänersborg är 15,0 grader. Trollhättan ligger några tiondelar högre. Fjolårets mycket varma sommar var två grader varmare än normalt och ligger faktiskt på sjunde plats på topplistan över varma somrar sedan 1860. Den makalösa sommaren 1997 (delad fyra på topplistan) med tidernas varmaste augusti låg två och en halv grader över det normala. Allra varmast var för övrigt somrarna 1914 och 1933 med medeltemperatur nästan tre grader över normalvärdet.

Efter regnrekord för perioden juni-juli föll det mindre regn än normalt i augusti, men ändå blev regnsumman för hela sommaren 371 mm, nästan dubbelt så mycket som normalvärdet 189 mm (Trollhättan 204 mm). Med det värdet hamnade årets sommar på fjärde plats på listan över regnsomrar sedan 1860. Toppar gör sommaren 1895 med 419 mm följt av 1907 med 406 mm och 1987 med 376 mm. De svala och våta somrarna 1998 och 2000 föll det 301 resp. 312 mm. Förra årets sommar åstadkom 231 mm.

Årets sommar (jun-aug) innehöll 25 ”vackert-väder-dagar”. En dylik dag skall uppfylla tre krav: ”Minst +20, mindre än 1 mm regn och en medelmolnighet klockan 8-20 på högst 50 %”. Fjolårets sommar kom upp i 46 sådana dagar. Den dåliga sommaren 1998 nådde endast upp till 13 dylika dagar, medan kalassommaren 1997 mäktade med hela 56 stycken. I år kunde vi endast njuta av sex högsommardagar (minst +25), medan förra sommaren bjöd på 31. Sommaren 1998 förekom det bara en sådan dag, medan rekordsommaren året innan radade upp 32 dylika dagar.

Äldre personer prisar med all rätt barndomens somrar. Om man undantar somrarna 2002 och 2006 samt den sällsynt varma sommaren 1997, var somrarna varmare förr. Fördelningen av Tio-i-topp-listans extremt varma somrar är intressant. Förutom de otroligt varma somrarna 2002 och 2006 förekom en sådan sommar i andra halvan av 1800-talet och en i andra halvan av 1900-talet, medan förra seklets första hälft kunde visa upp sju stycken, varav tre i mitten på 1930-talet. Under perioden 1932-1941 var alla tio somrarna mycket varma och faktum är att under den 20 år långa perioden 1932-1951 var endast sommaren 1942 sval. Sveriges värmerekord sattes under dessa årtionden. 38,0 grader avlästes i Ultuna utanför Uppsala i juli 1933 och lika varmt var det i Målilla i Småland i juni 1947. 33,0 avlästes i Vänersborg i juli 1948, men det rekordet slogs med en tiondels grad i juli 1994. Sedan de otroligt sommarvarma 1930- och 1940-talen och fram till i år har sommaren som helhet endast sju gånger varit mycket varm, nämligen 1955, 1959, 1969, 1975, 1997, 2002 och 2006. Intressant är dock att på 2000-talet har somrarna blivit varmare. Under det närmaste halvseklet efter observationsstarten 1860 förekom fyra extremt kyliga somrar, 1862, 1890, 1902 och 1907. Därefter tog det 80 år innan en femte extremkall sommar uppenbarade sig. Efter sommaren 1959 och fram till sekelskiftet har anmärkningsvärd sommarkyla varit betydligt mer vanlig än motsatsen. Somrarna 1960-67, 1977-81 och 1984-87 är i klass med de kallaste somrarna i den kyliga senare delen av 1800-talet. Faktiskt är 1987 års sommar i vår bygd den kallaste som noterats (två grader under normalvärdet). Den var också en av de allra regnigaste varför även vädergnället då slog rekord. Den kyliga sommaren 1998, vilken nämnts ovan, var ändå inte 90-talets värsta. Det var sommaren 1993, som kommer på delad andra plats i ”sommarköldligan”. Sommaren 2007 kom aldrig igång riktigt i maj utan den drog igång med en rivstart i början av juni med högtryck och 30-gradig värme. Varmast var det den 9:e med 31,2 grader. Från den 7:e hade vi sex högsommardagar, vilka tyvärr blev det enda sommaren bjöd av den varan. Första halvan av juni var fin. Sedan tog lågtryck över med rikliga regn som följd. Från 15 juni och en månad framåt kom det 236 mm, nästan fyra gånger normalmängden. Sista halvan av juli gav ytterligare 75 mm, varför perioden juni-juli inte varit så regnig sedan observationsstarten 1860. Nu kom det 315 mm. Tidigare rekord för juni-juli var 276 mm, uppmätt både 1895 och 1907.

Efter en lågtrycksbetonad regnig juli med endast fyra vackert-väder-dagar och som varmast drygt 24 grader, blev det äntligen lite bättre i augusti. Visserligen blev det då inte heller varmare än 24 grader men det blev ändå tio vackert-väder-dagar och mindre regn än normalt. I slutet av augusti blev det riktigt kyligt med höstdygn (dygnsmedeltemp. under +10) de tre sista dagarna. Som kallast var det två grader. En vecka in i september gjorde dock sommaren en liten come-back med 20-gradig värme.

Gör det möjligt att vittna anonymt

2007-10-19T11:58:00.000+02:00

– Rädslan för att vittna i domstol har ökat kraftigt under senare år. Det beror framför allt på den allt grövre organiserade brottslighetens framväxt. Regeringen måste nu vidta åtgärder för att förhindra att vittnen skräms till tystnad. Ett sätt kan vara att tillåta anonyma vittnen i svenska domstolar.

Det säger Ingemar Vänerlöv, kristdemokratisk riksdagsledamot från Vänersborg, i riksdagens allmänpolitiska debatt under fredagen.

–De flesta som vet något om de kriminella gängens verksamhet tiger, övertygade om att de måste det för att överleva. Grova våldsbrott förblir ostraffade trots att polis och åklagare ej sällan vet vem som känner till vem den skyldige är, men eftersom alla tiger är det svårt eller omöjligt att bevisa något. Antalet dömda för övergrepp i rättssak har ökat dramatiskt under 2000-talet, från 65 personer år 2000 till 430 personer år 2006. För att upprätthålla vårt rättssamhälle är det nödvändigt att människor vågar inställa sig som vittnen, menar Vänerlöv och fortsätter:

– I Norge och Danmark finns möjligheten att vittna anonymt. Även i Sverige behöver vi fundera på om detta kan vara en bland flera möjligheter för att fler ska våga vittna. Anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för den eller de som begått den brottsliga gärningen.

– Det är hög tid att regeringen låter utreda om, och i vilken omfattning vittnesmål under sekretessbelagd identitet bör möjliggöras för att behålla vittnesbenägenheten på en hög nivå så att domar kan avkunnas och gärningsmän få rättmätiga straff.

Ganska varm augusti med höstlikt slut

2007-09-27T11:28:00.001+02:00

Trots hösttemperaturer i slutet av månaden var augusti som helhet ganska varm. Till skillnad från regnrekordet för juni-juli var augusti något torrare än normalt. Av och till var det rätt soligt.

Ända fram till avslutningen bjöd inte årets augusti på vare sig heta dagar eller kyliga nätter utan var tämligen jämnvarm och verkade länge bli ca två grader varmare än normalt. Men höstkyla (medeltemp. under +10) under de sista dagarna sänkte kraftigt överskottsvärmen till 0,8 grader. Det är sjunde året i följd som normalvärdet överskrids, vilket för både Vänersborg och Trollhättan är 14,9 grader.

13 nederbördsdagar, mer eller mindre utspridda över hela månaden, åstadkom 55 mm regn, varav nästan hälften föll på ett enda dygn. Normalvärde är för Vänersborg 66 mm och 69 för Trollhättan. Under 17 dagar var det klart till halvklart, medan himlen var halvklar till mulen under resterande 14 dagar.På senare år har augusti blivit en riktigt pålitlig semestermånad. Faktiskt har tolv av de senaste 14 augustimånaderna varit varmare än normalt. För inte så länge sedan rådde motsatsen. 1980-talets fem sista år är den femårsperiod som stått för den värsta augustikylan sedan mätningarnas början. 1986 noterades också det vänersborgska rekordet för augustikyla, +1,1 grader. Augusti 1993, med medeltemperatur på 12,7 grader var den kallaste på över 90 år och den tredje kallaste som observerats.

Därefter kom den efterlängtade nya trenden som verkar hålla i sig. Augusti 1997 (+19,4) är varmast av de 149 augustimånader som nu mätts i Vänersborg. Anmärkningsvärt är att fem år senare inträffade den näst varmaste augusti (+18,9) som observerats här. I första hälften av 1900-talet var det vanligt med varmt augustiväder. Under det enastående varma 1930-talet var månaden mycket varm åtta år i följd, 1932-1939.

Augusti 2007 började med stigande lufttryck och ett veckolångt högtryck kom på plats den 4:e. Det ledde till uppehållsväder och relativt varmt även om inte någon högsommarvärme (minst +25) presterades. Som varmast blev det två 24-gradersdagar, varav den 9:e var varmast med 24,1 grader (månadens varmaste). Nätterna var milda. Fram till den 17:e var det alltid över 10 grader. Natten till den 11:e var det som kallast 18 grader.

Den 10:e tog ett drygt veckolångt lågtryck över och genast föll det 8 mm regn, vilket följdes upp nästa dag med 24 mm (månadens våtaste dygn). Lågtrycksveckan resulterade i sammanlagt 48 mm regn. Efter tillfälligt något kyligare den 17:e och 18:e, blev det varmare igen från den 19:e. Som mest nåddes 24 grader den 24:e. Den 26:e klappade nästa lågtryck på dörren och nu blev det ordentligt kyligt. Hösttemperaturer noterades för månadens tre avslutande dygn. 14 grader dagtid och två nattetid är en månad före höstens normala tidtabell. Som kallast var det +2,1 grader natten till den 31:e.

Juli sval och sällsynt våt

2007-08-17T15:46:00.000+02:00

Juli var i år ovanligt regnig. Endast tre år sedan 1860 har månaden varit våtare. Envisa lågtryck dominerade väderbilden med mycket moln och total avsaknad av högsommarvärme.

Efter 15 månader i följd med värmeöverskott fick vi med årets juli uppleva en månad då det var kallare än normalt, närmare bestämt en halv grad. Det står i bjärt kontrast till fjolårets mycket varma juli, vars medeltemperatur översteg normalvärdet med drygt tre grader och placerade månaden som nummer sju på 10-i-topplistan över de varmaste julimånaderna sedan 1860. För att hitta en något kyligare juli än årets behöver man bara gå tillbaka till juli 2004, som liksom juli i år inte bjöd på en enda högsommardag (minst +25). Juli 2006 däremot, klämde i med hela 19 stycken. Normaltemperaturen för juli är 15,8 grader för Vänersborg och 16,2 grader för Trollhättan.

På 20 regndagar föll det hela 170 mm i årets juli. Det betyder fjärde plats i juli månads regnliga med start 1860, där första platsen intas av juli 1895 då det kom 198 mm regn. Även nederbörden står i skarp kontrast mot förra årets juliregn som endast uppgick till 26 mm. Under en normalregnig juli skall det i Vänersborg komma 67 mm och i Trollhättan 72 mm. När det gäller perioden juni-juli slog månaderna rekord i år med 315 mm. Det tidigare rekordet 276 mm noterades både 1895 och 1907. Den nästan totala lågtrycksdominansen resulterade i hela 17 mulna dagar medan endast två dagar bjöd på klart väder. Under resterande dagar var det halvklart till mulet.

På 1960-talet var julivädret riktigt svalt. Endast juli 1969 nådde då upp till normal julivärme. Därefter blev månaden långsamt allt varmare och låg under 1990-talet något över normalvärdet, även om det förekom häftiga svängningar. Juli 1993, som var mycket regnig (119 mm) och den fjärde kyligaste julimånad som observerats här, följdes året efter av den femte varmaste med värmerekord 33,1 grader i Vänersborg och svår torka (2 mm). Trots värmerekordet 1994 var faktiskt juli på det hela taget varmare längre tillbaka i tiden. 1910-1950 var svala julimånader undantag, medan det därefter under resten av 1900-talet snarare har varit undantag om juli varit varm. Anmärkningsvärt är att sju av de tio varmaste julimånaderna passerade här för mer än 60 år sedan. De återstående tre kom 1955, 1994 och 2006. Toppar listan gör juli 1914 med medelvärdet 20,4 grader. Värsta julikylan daterar sig till 1902 med endast 13,2 grader i medeltemp.

Juli 2007 började hyfsat med en del sol men bara knappt 20 grader. Redan den 3:e drog emellertid lågtrycksvädret igång ordentligt med 23 mm regn. Efter en vecka hade det kommit 71 mm, mer än hela månadens normalmängd. Första juliveckan var det något varmare än normalt mest beroende på ljumma nätter. Natten till den 6:e var det som kallast 16 grader, månadens varmaste natt. Samma dag blev det +23.

Från den 8:e tog det svala vädret över och varade med ett litet undantag månaden ut. Trots månadens höga regnsumma var det bara på eftermiddagen den 14:e som det föll häftigt åskregn (20 mm). En liten ynka högtrycksrygg ordnade två soliga dagar i mitten av månaden med månadens högsta temperatur 24,6 grader den 16:e. Därefter var det endast undantagsvis som det var mer än 20 grader. Ytterligare en svag kortvarig högtrycksrygg bidrog till uppklarning natten till den 21:e varvid temperaturen sjönk till 7,6 grader (månadens kallaste).
Från den 22:e tog lågtrycken ny sats vilket ledde till 33 mm regn dagen efter (månadens regnigaste dygn). Det följdes upp de närmaste fem dagarna med ytterligare 35 mm. Därefter avslutades juli med tre regnfria dagar i rad, faktiskt månadens längsta uppehållsväder.

Tyvärr visar Vänersborgs väderstatistik från 1860 att så som julivädret varit blir oftast också vädret i augusti. Chansen till en varm augusti är endast 15 procent och chansen till mindre regn än normalt är 20 procent. Men förra gången vi hade en sval juli, 2004, blev augusti det året riktigt varm. Så hoppet lever.

2007-08-08T16:03:00.001+02:00

Värmebölja följdes av rikligt regn

För andra året i följd blev juni som helhet varmare än normalt. Efter en mycket solig första månadshalva med över 30 graders värme bjöd den lågtrycksdominerade andra hälften på ovanligt mycket regn.

Juni 2007 blev med 145 mm regn den tredje blötaste månaden sedan observationsstarten i Vänersborg 1860. Värre juniregn har endast åren 1862 och 1927 presterat med 151 resp. 160 mm. En kortvarig men kraftig värmebölja i månadens första hälft resulterade i en dryg grads värmeöverskott. Under första hälften av juni var det klart till halvklart 13 dagar och molnigt eller mulet två dagar, medan förhållandet var det motsatta under resten av månaden, då det kom nästan fem gånger normal nederbörd

Kanske har månaden juni nu äntligen kommit in i en värmepositiv trend. Förutom i år och förra året har medeltemperaturen för månaden även 2002 och 2003 legat en grad över normalvärdet, som för Vänersborg är 14,4 grader och för Trollhättan 14,8 grader. Annars har junivädret i allmänhet efter 1980 inte varit mycket att skryta med. Aldrig tidigare har det varit så kyligt i juni som under kvartsseklet 1981-2005. Det nya århundradet började med upp till en grads underskott för juni 2000, 2001, 2004 och 2005. Snäppet kyligare var månaden 1993, 1994 och 1998. Allra värst var juni 1991 (11,1 grader), som är den kallaste junimånad som noterats. Ingen dag var då varmare än +19. Nästan lika kall var juni 1987. Annat var det i början på 1960-talet då juni ej sällan stod för den bästa sommarvärmen. Från LO-håll höjdes då faktiskt röster för att flytta storsemestern från juli till juni. Vänersborgs junirekord 32,0 grader avlästes för övrigt 1964. Sedan 1970 har juni endast två år varit riktigt varm och det var 1988 och 1992 med medeltemperaturer på knappt 17 grader.

Under senare tid har juni inte bara varit sval utan också rekordregnig. Regnmedelvärdet för 1990-talets tio junimånader blev hela 84 mm, vilket är mer än vad som är normalt för vår regnigaste månad november. Med årets kraftiga juniregn ligger faktiskt medelvärdet för de hittills passerade åtta junimånaderna under 2000-talet ännu högre, 92 mm. Normalvärde (= medelvärde 1961-1990) för juni är i Vänersborg 56 mm och i Trollhättan 60 mm. Det tidigare decennierekordet när det gäller medelvärde för juniregn, 70 mm, noterades för 1860-talet. Under 1900-talets sista junimånader vräkte regnet ner: 98 mm 1997, 127 mm 1998 och 112 mm 1999. Sedan började det nya seklet med 99 mm juniregn år 2000, vilket följdes upp med 112 mm 2002, 95 mm 2004 och 145 mm 2007, som är elfte året i följd med mer juniregn än normalt. Senast vi fick uppleva en riktigt torr juni var för övrigt 1992 då det kom 14 mm. Förmodligen en liten kompensation för de 135 mm som juni hällde ur sig året innan.

Juni 2007 började rejält kyligt med bara 11 grader, mulet och lite regn den 1:e. Men ett högtryck ordnade snabbt stigande temperaturer. Den 7:e noterades årets första högsommardag (minst +25) och två dagar senare noterades 31,2 grader. 30 grader i juni är mycket ovanligt i Vänersborg. Även den 10:e passerades 30-strecket (30,4). Efter sex högsommardagar i rad blev det betydligt svalare från den 13:e då lågtryck hade tagit över väderbilden. Före soluppgången den 15:e var det bara +2,4 grader (månadens kyligaste).

Det lågtrycksbetonade och svala vädret varade sedan månaden ut med undantag för den 19:e och 20:e då det var 23-24 grader. Som en liten förövning till vad som komma skulle föll det, efter nästan två veckors uppehållsväder, 20 mm regn den 16:e. Aldrig har en väderrapport varit så dyster som den SMHI presenterade vid lunchtid på midsommaraftonen den 22:e: ”Ihållande rikligt regn”. Tyvärr stämde det eftersom det kom 42 mm. Tillsammans med de 16 mm som föll dagen innan kom det under de två dagarna mer regn än vad som är normalt för hela månaden. Den 26:e vräkte regnet ner på nytt, vilket gav 41 mm. Under månadens fem sista dagar nåddes aldrig +20.

Normalvarm maj med ganska mycket regn

2007-06-15T16:01:00.000+02:00

Årets maj var i stort sett normalvarm. Den lågtrycksdominerade månaden bjöd på en hel del regn och inte särskilt mycket sol.

Varma och kalla perioder i maj tog nästan helt ut varandra. Det förekom aldrig några egentliga värmetoppar som i april, men heller inga frostnätter. Månaden blev endast några tiondels grader varmare än normalvärdet, vilket för Vänersborg är 10,1 grader. Trollhättan på längre avstånd från vårkalla Vänern ligger på 10,7 grader. Eftersom det var klart till halvklart under 13 dagar och molnigt eller mulet under 18, var inte solkvoten speciellt hög.

Liksom förra året var maj i år våtare än normalt. På 17 nederbördsdagar föll det 75 mm regn. Fr o m 1995 har majregnet som regel varit rätt väl tilltaget. T ex kom det 87 mm 1996 och 85 mm fyra år senare. 2002 bjöd maj på 77 mm. Enda torra majmånaden stod 2004 för med 22 mm, medan maj var normalvåt 2001 och 2005. Normalvärde är för Vänersborg 48 mm och för Trollhättan 52 mm. I slutet av förra seklet svängde det verkligen om majnederbörden ty före 1995 var månaden av det torrare slaget sju år i följd. 1994 föll det bara 3 mm regn i maj, vilket endast är en mm mer än månadens bottenrekord (1947) sedan observationsstarten 1860. Toppar regnligan för maj månad gör året 1894 med 124 mm. God tvåa med 123 mm är år 1969.

2000-talet har nu radat upp åtta majmånader som alla utom maj 2005 (nornmalvarm) varit varmare än normalt, även om värmeöverskottet i årets majupplaga var obetydligt. Det verkar vara början på en ny epok eftersom majvärme var en bristvara under andra hälften av 1900-talet. Under 40-årsperioden innan dess (1911-1950) förekom de flesta av de allra varmaste majmånaderna. Rekordsommaren 1947 började med att seklets varmaste maj var nästan lika varm som en normal juni. Medeltemperaturen i Vänersborg var då 13,4 grader, medan Trollhättan klämde i med 14,5.

Majvädret 1996 och 1997 däremot, var miserabelt och kallast sedan 1955. Det kan dock ej jämföras med den extrema majkyla som främst hör 1800-talet till. De sju allra kallaste majmånaderna i vårt område passerade alla före 1910. Allra värst var det nödåret 1867 då maj, som mera liknade april, i Vänersborg är den kallaste majmånad som noterats (medeltemp. 5,1 grader).

Maj 2007 började med högtryck och en varm och ganska solig vecka med knappt 18 grader den 2:e efter att det samma morgon varit 0,2 grader (månadens kallaste). Den 3:e och 6:e fick sommargodkänt (dygnsmedeltemp. minst +10). Den 5 tog ett långlivat lågtryck över och vädret blev molnigare och ostadigare samt tidvis kyligt under resten av månaden.

Rekordvarm april

2007-05-11T12:42:00.000+02:00

Inte sedan vädermätningar startade i Vänersborg 1860 har april varit så varm som i år. Månaden var högtrycksdominerad, mycket solig och samtidigt något torrare än normalt. Statistiken pekar nu mot en varm sommar.

Årets april, med medeltemperatur på 7,6 grader slog det tidigare rekordet från 1914 med två tiondels grad. Normalvärdet är för Vänersborg 4,3 grader, medan Trollhättan på längre avstånd från den vårkalla Vänern har 5,0. April hade bara fem nederbördsdygn som sammanlagt gav 39 mm, varav 8 mm kom som blötsnö och bildade ett kortvarigt snötäcke. Normalmängden är för Vänersborg 39 mm och 42 mm för Trollhättan. Högtrycksdominansen ledde till rikligt med sol. Under 23 dagar var det klart till halvklart, medan resterande sju dagar stod för molnigt eller mulet väder.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var april mycket kylig, ibland rena vintermånaden (medeltemp. under noll) som t ex 1881 (-0,5) och 1888 (-0,2). Från 1910 och fram till början av 1950-talet blev månaden betydligt mildare, med det tidigare rekordet från 1914 som topp. Sedan vidtog en period med riktigt kyligt aprilväder som sträckte sig fram t o m 1986. Den perioden inrymde 1900-talets kallaste aprilmånad (1966 med medeltemp. +0,7). Efter det har månaden aldrig varit riktigt kall. Under de senaste 19 åren har ingen aprilmånad varit kallare än normalt Årets rekordmånad innebar att vi nu haft elva år i följd med onormalt hög aprilvärme.

April är årets mest spännande vädermånad. Allt kan hända från bister vinter till högsommarvärme (minst +25). 1942, slogs aprilköldrekord i Vänersborg med -19. Sibiriskt kalluftsutbrott i april 1966 ledde till minusgrader även dagtid. Den 5 april 1970 lamslog en snöstorm västra Götaland. Snötäcket ökade i Vänersborg till 55 cm, säsongens djupaste. I Ulricehamn låg snön meterdjup. Ett dygnslångt snöfall resulterade den 4 april 1998 i ett 43 cm djupt nysnötäcke i Vänersborg, säsongens djupaste. Men det kan också vara mycket varmt. 1959 var det 25 grader den 15 april. Ännu varmare var det den 27 april 1993, då 26,6 grader noterades. Nytt rekord och faktiskt 1993 års högsta temperatur i Vänersborg. Årshögsta i april har aldrig förekommit tidigare. April 2000 noterades +23 i Vänersborg och +25 i Trollhättan. Även i år var det +23 i Vänersborg.

April 2007 inleddes med högtryck, sol och för årstiden milt väder. Den 5:e var det 14 grader. Från den 6:e blev det kyligare några dagar med nattfrost. Kallast i månaden var det den 7:e med -5,5 grader. Dagen efter fixade ett litet lågtryck molnigt och ostadigt väder med nederbörd tre dagar i rad som sammanlagt uppgick till 15 mm. Det började som blötsnö, som på kvällen låg 6 cm djup, varefter den under natten och nästa dag smälte bort. Från den 10:e var det mycket varmare än normalt i en dryg vecka med 21 grader och två sommardagar (medeltemp. minst +10) den 15:e och 16:e. Ett tillfälligt avbrott i värmen orsakades av ett kortvarigt lågtryck som ordnade 17 mm regn regn den 19:e och frostnätter den 21:e och 22:e. Därefter blev det snabbt åter riktigt varmt med fyra sommardagar den 24-27 med månadens högsta temperatur, 23,0 grader, den 26:e. Sedan avtog värmen, men det var fortsatt varmt för årstiden månaden ut.

Vänersborgs 147-åriga väderstatistik säger att när april är mycket mild är sannolikheten för en varmare sommar än normalt 64 procent. Sannolikheten för att det ska bli normalvarmt är 18 procent och lika hög sannolikhet är det för att sommaren ska bli kallare än normalt. Störst chans till värme är det i juli (70 %). Därefter följer augusti (60 %) och juni (50 %).

Sällsynt mild mars lovar varm april

2007-04-19T15:57:00.000+02:00

Från att mars förra året var sällsynt kall var månaden i år sällsynt mild och även ganska våt. Vinterns snötäcke försvann direkt i början av månaden. Solchanserna ökade ju längre månaden led.
I samband med ett ovanligt djupt lågtryck passerade blåste det rejält.

Under årets mars var alla 31 dygnen varmare än normalt och det förekom inte en enda vinterdag (dygnsmedeltemp. under noll). Som kontrast kan nämnas mars för ett år sedan som var ovanligt kall och radade upp 25 vinterdygn. Medeltemperaturen i år blev cirka fyra grader högre än normalt, vilket är en mycket kraftig avvikelse för att gälla medelvärde över en månad. Mars 2006 hade en avvikelse på 4,5 grader åt andra hållet. Normalvärdet är för Vänersborg +0,1 grader, medan Trollhättan har +0,6, tack vare längre avstånd till den under våren kylande Vänern.

Fördelat på 12 dygn föll 59 mm nederbörd, varav 11 mm kom som blötsnö. Största dygnsmängd var 18 mm. Normalvärde är för både Vänersborg och Trollhättan 45 mm. Under de två första veckorna var solen sparsamt förekommande, men under sista månadshalvan blev solchanserna allt fler. Ett högtryck i månadsslutet släppte loss solen i full frihet de sista sex dygnen. 19 dagar var det molnigt eller mulet, medan det var klart till halvklart under 12 dagar.

Under 1800-talets senare hälft var det ej ovanligt med sträng marsvinter. Allra kallast var marsvädret 1888, då medeltemperaturen i Vänersborg var så låg som –8,1 grader (fortfarande månadsrekord). Därefter följde en drygt halvsekellång period med oftast skön marsvår istället för kraftig marskyla. År 1942, med marsrekord –27 i Vänersborg, inleddes en nästan lika lång period med flera mycket kalla marsmånader, varav 1942, 1962, 1969 och 1987 års upplagor var de värsta. Första marsveckan 1987 låg nattemperaturen regelbundet runt –20. Efter köldurladdningen 1987 och en ganska kall mars 1988 tvärvände månaden. Från och med 1989 och fram till i år har mars endast varit kall 1996, 2001, 2005 och 2006 även om kylan då var beskedlig, med undantag för mars 2006, som var smällkall.

Medelvärdet för marstemperaturen 1989-2005 ligger nästan två grader över normalvärdet, vilket är högst anmärkningsvärt. Mars 1990 (medeltemp. +5,3) är tillsammans med mars 1938 den varmaste marsmånad i Vänersborg sedan mätningarna började. Lika varmt var det i mars 1938 vid den sedan många år nedlagda stationen i Trollhättan. 1990 hände det unika att första sommardygnet (dygnsmedeltemp. över +10) infann sig några dagar före (!) vårdagjämningen. Mot bakgrund av årets ovanligt milda mars, som intar en delad sjunde plats i marsmånadernas värmeliga, framstår mars 2006, på delad nionde plats i köldligan, som ett rent undantag i den trend med marsvärme som startade 1989.

Mars 2007 började med lågtryck, några plusgrader och ett decimeterdjupt snötäcke som försvann på fem dagar. Fram till mitten av månaden regnade det då och då, sammanlagt 20 mm, och det blev allt varmare. 12,5 grader noterades den 12:e. I andra månadshalvan var det något kyligare, främst beroende på många frostnätter.

Ett av de djupaste lågtrycken på flera år passerade den 18:e med lufttryck på endast 955 hPa. Det blåste kraftigt och kom 18 mm nederbörd, varav två mm var blötsnö. När lågtrycket passerat strömmade kallare luft ner över landet med nordvindar. Natten till den 20:e var det -4,7 grader (månadens kallaste).

Natten till den 23 passerade ett område med elva mm nederbörd, varav nio mm var blötsnö. Det resulterade i ett tillfälligt snötäcke på en halv decimeter, vilket försvann under eftermiddagen. Därefter rådde högtryck med mycket sol, men kalla nätter, under resten av månaden. Frostnätterna kompenserades av allt varmare dagar. Den 30:e var det +15,4 grader (månadens varmaste).

Vänersborgs 147-åriga väderstatistik säger att när mars varit så ovanligt mild som i år blir april i fyra fall av fem varmare än normalt.

Varmast hittills i år!

2007-04-17T08:37:00.000+02:00

Igår var det årets varmaste dag i Vänersborg.
I Vänersborg nåddes 21,4 grader, vilket är en tiondels grad högre än noteringen för söndagen.
I söndags passerade dygnsmedeltemperaturen för första gången i år 10-gradersstrecket, vilket betyder första sommardagen.
Dygnsmedelvärdet blev 11,6 grader. Måndagens dygnsmedelvärde kommer nog att hamna på 13 grader,
vilket är hela nio grader varmare än det för årstiden normala.
Så här varmt skall det normalt vara en vecka in i juni.
Men det är ändå inte fråga om rekord.
1959 var det den 15 april hela 25 grader varmt i Vänersborg.

Februari 2007

2007-03-23T14:29:00.000+01:00

Beskedlig vinterkyla i februari
Trots mildare väder än normalt kan ändå februari som helhet klassas som vintermånad. Det föll mindre nederbörd än normalt och det mesta kom som snö. Snötäcke förekom av och till och var drygt decimeterdjupt i slutet av månaden. Solen visade sig nästan enbart under månadens första hälft.

Årets februari blev säsongens första riktiga vintermånad (medeltemp. under noll) trots att den var 1,5 grader varmare än normalt. Normalvärde är för Vänersborg -2,8 grader medan Trollhättan har -2,6. Månadens milda perioder vägde lätt upp de kallare som mest bestod av kyla av beskedlig karaktär. På 15 dagar föll 29 mm nederbörd, av vilka 25 mm kom som snö. Ingen dygnsmängd översteg 5 mm. Under endast tre dagar var det klart väder medan himlen var mulen hela 22 dagar, vilket gav solen få chanser att visa sig. Resterande tre dagar var det halvklart till mulet.

Februaris temperatur förändrades dramatiskt under 1988-2002. Den 15 år långa perioden hade ett medelvärde så högt som +0,1 grader, vilket är normalt för månaden mars. Aldrig tidigare har månaden varit så mild. Normalvärdet överskreds med nästan tre grader, vilket är en otroligt stor avvikelse för att gälla 15 år. Under denna period var det endast 1994 och 1996 som februari var kallare än normalt. I samma period inryms däremot de senaste 148 årens tre allra varmaste februarimånader. 1989 och 1990 var månaden osannolikt mild, 1990 varmare än en normal april, vilket fick björkknopparna att spricka i slutet av månaden. Februari 1998 var den tredje varmaste som observerats. Nytt månadsrekord, +13,2 grader, avlästes då i Vänersborg.

Märkligt är att mildperioden föregicks av 12 år (1976-1987) med den i medeltal vassaste februarikyla som observerats här. Månadens medeltemperatur var då 4,3 minusgrader. Kanske är vi nu på väg tillbaka till mera normal februarikyla igen eftersom vi i år för femte året i följd hade en vintrig februari, även om kylan i år var av lindrig karaktär.

Även februarinederbörden förändrades högst avsevärt under perioden 1988-2002. Februari är normalt årets torraste månad. För Vänersborg är normalvärdet 37 mm och för Trollhättan 39 mm, men under dessa 15 år ligger genomsnittet på 70 mm, vilket är en 90 %-ig ökning. Fem av de åtta allra våtaste februarimånaderna sedan observationsstarten 1860 har infallit under denna 15-årsperiod. Rekordet 136 mm noterades 1990.

Februari 2007 började mycket milt. Den 2:e kom det några mm regn och som varmast var det +7,8 grader den 3:e (månadens varmaste). Dagen efter började dock nordvindar föra ner kallare luft över landet och den 5:e började en vinterperiod som höll i sig i nio dygn. Det föll lite snö då och då,vilket gav ett tumsdjupt snötäcke. Som kallast var det -14,7 grader den 11:e (månadens kallaste). Den 14:e var det dags för en ny blötvintersperiod (medeltemp. över noll) som varade i sex dagar. Värmen kulminerade den 17:e med sju plusgrader.

Månadens andra vinterperiod började den 20:e och höll på i sex dygn. Nu var det från början riktigt kall luft som strömmade in med friska ostvindar men eftersom himlen aldrig klarnade upp blev det inte mer än nio minusgrader som kallast den 21:e. Molnigheten innebar en hel del snöfall
varvid marken efter fyra dagars snöfritt åter täcktes med snö från den 21:e. som mest var snödjupet 13 cm den 28:e. Månaden avslutades med att ett djupt lågtryck närmade sig och det blev mildare med temperaturer runt nollstrecket och snöfall som övergick i regn på månadens sista dag.

Januari 2007:

2007-02-23T22:23:00.000+01:00

Mycket mild och nederbördsrik

Som helhet blev januari ovanligt mild trots vinterväder i slutet av månaden. Det var den extremt milda första månadshalvan som bidrog till hög medeltemperatur. Den kraftigt lågtrycksbetonade månaden bjöd på riklig nederbörd. Endast några dagar fanns ett snötäcke, som då var mycket tunt.

I år var januari lika mild som månaden var för två år sedan, vilket betyder cirka 4,5 grader varmare än normalt. Det är en mycket stor avvikelse. Normalvärde för både Vänersborg och Trollhättan är –2,6 grader. Under den exceptionellt milda första månadshalvan var det lika varmt som det normalt är i månadsskiftet oktober/november. Månadens sista tredjedel bjöd däremot på normal januarikyla. För att hitta ännu varmare januariväder får man gå tillbaka till 1990.

Januari var en av de mest lågtryckbetonade månaderna på mycket länge, vilket ledde till hela 23 nederbördsdagar. Samman lagt föll det 130 mm, varav 17 mm som snö. Man får gå tillbaka till 1951 för att hitta en våtare januari (131 mm). Årets januarisumma är det fjärde högsta värde som noterats sedan observationsstarten 1860. Värst är januari 1918 med 135 mm. Trots de många nederbördsdagarna var det ändå klart till halvklart under tolv dagar, vilket gav solen en del chanser. Under månadens övriga 19 dagar var det molnigt eller mulet.

Frånsett senare decennier har januari inte ändrat sig mycket sedan vädermätningarna startade 1859/60. Dock förekom under det unikt varma 1930-talet åtta år i följd, 1932-39, med mildare januariväder än normalt. Direkt därefter följde krigsvintrarna där januari 1941 och 1942 står för den strängaste januarikyla som noterats. Januari 1942 var medeltemperaturen i Vänersborg –10,8 grader och i Trollhättan –11,1.

Januarivärmens rekordstegring under 1980-talet är märklig. Efter 101 år sattes nytt rekord 1975, +3,0 grader, ökning fyra tiondelar. 1983 blev det +3,3. 1989 höjs sedan rekordet till osannolika +4,3 grader, lika varmt som en normal april (!). 1980-talets januari bjöd även sträng kyla, åren 1982, 1985 och 1987. Januari 1987 är den tredje kallaste som observerats och jämförbar med krigsvintrarnas värsta kyla. Efter 1987 har det mest varit skräp med januarivintern, som aldrig varit riktigt kall. Ganska kall var månaden emellertid 1995-97 liksom även 2003, 2004 och 2006. I övrigt har det oftast varit blötvinter.

Januari 2007 började med lågtryck, nederbörd (mest regn) och mycket milt väder, vilket i stort sett varade i tre veckor. Det regnade nästan varje dag, med största dygnsmängd den 10:e då det kom 16 mm. Den 9:e kulminerade värmen då det var +10,3 grader. Tillfälligt kyligare den 11:e ledde till snö istället för regn, vilket gav ett kortvarigt snötäcke på tre cm.

Ett kraftigt väderomslag skedde den 21:e då kall luft strömmade söderut och det blev vinter. Dagen efter var det -13,0 grader (månadens kallaste). Även de följande dagarna var det som kallast snudd på 13 minusgrader. Det föll lite snö av och till. Största snödjupet, 4 cm, uppmättes den 25:e. På måmadems sista dag, den 31:e, kom värmen tillbaka med åtta plusgrader och fyra mm regn och åter var det barmark.

När januari varit så mild som i år blir februari i tre fall av fyra likadan. Det har aldrig hänt att en mycket mild januari följts av en mycket kall februari. Dock har det två år har hänt att februari blivit ganska kall efter det att januari varit mycket mild och det var 1923 och 1983.

Väderåret 2006:

2007-02-03T09:55:00.001+01:00

Varmt för tionde året i följd

Sedan 1996 har vi bara haft varma år. Det är rekord. Trots en kall vinter var 2006 som helhet mycket varmt. Nederbörden var riklig och snötäcket under vintern det djupaste på många år.

Året 2006 hamnade på en delad tionde plats på tio-i-topp-listan över de varmaste åren sedan mätningarnas början 1860. Efter den kalla vintern var varje månad april – december varmare eller mycket varmare än normalt. Medeltemperaturen blev nästan en och en halv grad över normalvärdet, vilket för Vänersborg är 6,4 grader medan Trollhättan har 6,5. För att hitta ett ännu varmare år räcker det att gå tillbaka till 2000 som var en halv grad varmare.

De flesta av årets månader uppvisade tämligen normal nederbörd, men ändå blev den sammanlagda nederbörden riklig, vilket helt berodde på månaderna augusti, oktober och december vilka bjöd på mer än dubbla normalmängderna. Årssumman blev därvid ca 240 mm (= en tredjedels årsmängd) över normalvärdet. Betydligt mera nederbörd föll det 1999 och 2000. Under de två åren kom drygt tre normala årsmängder, vilket ledde till Vänerns kraftiga översvämning 2000 och 2001. Nederbördsrekordet sattes 2000 med 1177 mm. Normalvärdet är för Vänersborg 709 mm och för Trollhättan 740 mm.

Under slutet av 1800-talet var klimatet betydligt kyligare än vad som var fallet under stora delar av förra seklet. Det lägsta årsmedelvärdet, 4,2 grader, är från 1881. Först på 1910-talet blev det mera påtagligt varmt. En halvsekellång värmeperiod kulminerade under det unikt varma 1930-talet då alla åren utom 1931 var mycket varma. 1934 noterades gällande årsrekord för Vänersborg och Trollhättan med 8,7 respektive 8,5 grader.

1960-talet med många svala somrar och kalla vintrar påminde mycket om ”1800-kallt”. På 1970-talet vände det tillfälligt då varma somrar och milda vintrar innebar sex varma år i rad 1971-76. I mitten på 1980-talet blev det ordentligt kallt. Inte sedan vädermätningens början har någon treårsperiod varit lika kall som den 1985-87. Då var somrarna mycket kyliga och vintrarna stränga. Direkt efter dessa kalla år följde sedan en mycket varm femårsperiod, mest beroende på sällsynt milda vintrar. Efter att värmen avtagit 1993-95, fick vi så 1996, för första gången på nio år, ett år i kylans tecken. Därefter är vi tillbaka i värmen, nu för tionde året i följd.

2006 började kallt med vinter och snö. Januari var kallast på 19 år. Ju längre vintern led, desto kallare blev det. Mars var sällsynt kall och kallast sedan 1987. Den 7 mars var vinterns och årets kallaste dag då -21,3 grader noterades. Så sent som den 25 mars var det 16 minusgrader. Frånsett en veckas tillfälligt mildväder med barmark i mitten av januari låg snön ovanligt djup under hela vintern. Den 24 mars var snödjupet 44 cm, vinterns djupaste.

De sista dagarna i mars slog våren till och snön försvann på en vecka. Det blev till en början långsamt allt varmare under april men i början på maj skedde en liten värmeexplosion. Den 4 maj startade sommaren som den 9:e nådde +24. Efter en regnig och kyligare andra halva av maj tog värmen fart igen i juni med +29 i mitten av månaden. 60 mm regn i slutet av juni blev räddningen för jordbruket ty i juli föll det bara 10 mm fram till månadens sista dag, då juliregnet ökades på till 26 mm. Juli var solig och mycket varm och intog sjundeplatsen i julimånadernas värmeliga sedan 1860. Årets varmaste dag var den 27 juli med +30,4 grader. Det kraftiga värmeöverskott som hade etablerats i juli varade i stort sett hela året ut.

Vädret under årets sju första månader hade präglats av högtryck medan de sista fem månaderna var lågtrycksdominerade med mycket nederbörd som följd. September var lika varm som en normal augusti och tangerade sitt värmerekord från 1949. Oktober fick ”sommargodkänt” (medeltemp. minst +10). Första värmeunderskottet på drygt fyra månader kom i början på november som högst tillfälligt bjöd på tre vinterdygn (medeltemp. under noll) innan det var dags för den varmaste novemberdagen på 111 år då +13,9 noterades den 6 november, som även var ”sommardygn”. Årets sista sommardygn kom rekordsent, den 30 november. Senare delen av hösten var rekordvarm. Det rådde oktoberväder till mitten av december som med nästan en grad slog sitt månadsrekord från 1934. Med 153 mm blev december årets regnigaste månad och slog därmed oktober med två mm och augusti med 12 mm.

Extremt mild december - 72-årigt rekord rök

2007-01-08T15:33:00.000+01:00

Inte sedan observationsstarten 1859 har december varit så mild som den var 2006. Månadsrekordet från 1934 slogs med råge. Även det absoluta värmerekordet samt nederbörden var nära att slå rekord. I månadens andra halva förekom en del solchanser.
Första hälften av december var exceptionellt mild. Den värme som vi då fick del av var normal för oktober. Andra halvan var inte riktigt lika mild utan då handlade det istället om normal novembervärme. Sammantaget blev december därför hela sex grader varmare än normalt, vilket är synnerligen mycket för att gälla ett månadsmedelvärde. Normalvärde är för Vänersborg -0,9 grader. Trollhättan har en tiondels grad kallare. Det tidigare rekordet från 1934 slogs med nästan en hel grad.

Den sammanlagda nederbörden, allt kom som regn, uppgick till 153 mm, vilket är det näst högsta decembervärde som uppmätts i Vänersborg, endast 4 mm från rekordet noterat 2000. Fyra gånger sedan mätningarnas början för snart 150 år sedan har nederbörden i december överskridit 150 mm i Vänersborg. Anmärkningsvärt är att det hänt tre gånger under de senaste åtta åren. Förutom 2006 kom det 151 mm 1999 och 157 mm 2000. Första gången 150-gränsen överskreds var 1949, då det kom 152 mm. Normalt för Vänersborg och Trollhättan är 59 respektive 63 mm.

Fem dagar var himlen klar medan 16 dagar stod för mulet väder. Under resterande tio dagar var det halvklart till molnigt. Inga svåra stormväder noterades, även om vinden friskade i ordentligt ibland.

I slutet av 1800-talet var december i tre fall av fyra regelrätt vintermånad (medeltemp. under noll). Därefter blev det mildare. Under 1930-, 1940- och 1950-talen kulminerade decembervärmen med 1934 års upplaga som fram till i år gällde som högsta medelvärde, +4,2 grader, i både Vänersborg och Trollhättan. Endast i två fall av fem var månaden då av vinterkaraktär. Den ”värmeeran” fick ett tvärt slut och 1960-talets decembersiffror påminde mycket om ”1800-kallt”.

Efter fyra mycket milda julmånader i början av 1970-talet blev det plötsligt smällkallt. December 1978 var kallast på över 60 år och tre år senare med medelvärde -6,6 var månaden förmodligen den kallaste decembermånaden sedan 1788. Efter en lite mildare period har månaden under de senaste tolv åren varit riktigt kall fyra gånger; 1995, 1996, 2001 och 2002. Nyårsafton 2002 noterades nytt köldrekord för månaden, -25,5 grader. Därefter har december varit mild eller mycket mild under de senaste fyra åren.

Första hälften av december 2006 präglades av lågtryck, som resulterade i mycket milda syd- och västvindar med molnigt och synnerligen regnigt väder. Fram till månadsmitten kom det 129 mm, vilket är fyra gånger mer än normalt. Största dygnsmängden, 26 mm, uppmättes den 11:e i kombination med hårda sydvästvindar. Den 5:e var det 11,3 grader, vilket bara är en tiondel från absoluta värmerekordet noterat 1979. Den 14:e var med medeltemperaturen 9,8 grader nära ”sommargodkänt” (dygnsmedeltemp. över +10).

I andra månadshalvan var det högtryck som dominerade och äntligen regnuppehåll och ganska mycket sol. Kortvarigt åstadkom kalla nordvindar vinter den 18:e och 19:e, innan det åter blev mycket milt. Som kallast var det 6,2 minusgrader den 18:e. Julhelgen var solig och fin med +9 på julafton och två minusgrader på juldagens förmiddag. Innan året avslutades med åttagradig värme var det tillfälligt vinter den 28:e och 29:e med som kallast fem minusgrader den 29:e.

November började med vinter - slutade med sommar

2006-12-21T10:40:00.000+01:00

Trots en mycket kall, vintrig, inledning blev november som helhet en av de varmaste som uppmätts med bl a varmaste novemberdagen på 111 år. Den lågtrycksbetonade månaden bjöd på lite sol och mycket moln med många regndagar. Nederbördssumman hamnade dock obetydligt över normalvärdet.

Aldrig tidigare har novembers andra hälft varit så mild som i år, vilket särskilt gäller månadens sista vecka. De två första veckorna var normalvarma. Ändå blev medeltemperaturen för hela månaden nästan 3,5 grader över det normala, vilket är mycket för att gälla månadsvärde. 20 nederbördsdagar gav sammanlagt 85 mm, vilket överskred normalvärdet med 4 mm. Under sju dagar var det klart till halvklart, medan övriga 23 stod för molnig eller mulen himmel, vilket inte gav novembersolen så många chanser att visa sig. Även om vinden friskade i rätt ordentligt ibland förekom inga regelrätta stormväder.

November var ofta kall och ibland vinterdominerad (medeltemp. under noll) i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Först under slutet av 1920-talet blev månaden avsevärt varmare och 1930-talet kunde rada upp flera mycket milda novembermånader med 1938 års upplaga som gällande rekord (+6,4). Under perioden 1926-1984 var månaden bara vinterbetonad en enda gång och det var 1965.

Efter 1984 blev november kallare igen. 1985 var månaden seklets tredje kallaste med tydlig vinterstämpel. 1990-talet bjöd på mycket novemberkyla. Mest minnesvärd är den fruktansvärda snöstormen 17 november 1995. De senaste åren har det svängt häftigt om månaden. 1998 var november 1900-talets näst kallaste med medeltemperatur –1,0 grader (1919 –1,1). Två år senare var det åt andra hållet. Då förekom några ”sommardygn” (medeltemp. över +10) och värmerekordet från 1938 tangerades. Efter en mycket kylig novembervariant 2002, två grader under normalt, har det åter vänt och blivit milt.

November 2006 inleddes riktigt kallt med snöfall natten till den 1, som gav en cm snötäcke. De tre första dagarna var riktiga vinterdagar (dygnsmedeltemp. under noll). Natten till den 2 noterades -7,9 grader, månadens kallaste. Den 4 närmade sig ett lågtryck som med sydvästvindar pumpade upp för årstiden sällsynt mild luft över södra Sverige och det cm-tunna snötäcket försvann i ett nafs. ”Sommardagar” noterades den 6 och 7. I Vänersborg var det +13,9 grader den 6, vilket är varmast på 111 år. 1895 noterades 14,0. Förra året hade vi den varmaste novemberdagen på 110 år, då 13,8 grader observerades. Under månadens första vecka rådde i stort sett uppehållsväder, men därefter regnade det nästan varje dag månaden ut. Den 9 – 13 var det tillfälligt kallare igen med fyra minusgrader nattetid både den 10 och den 12.

Men från den 14 kom värmen tillbaka i stor stil och stod sig månaden ut. P g a milda nätter var det snudd på ”sommargodkänt” både för den 16 och den 26. På kvällen den 25 kom en värmepust som fixade 12,7 grader. Sista veckan var det extremt milt, hela åtta grader över normalvärdet. Den värmen hade varit mera naturlig i slutet av september. En mycket mild natt ledde till att den 30 faktiskt fick sommargodkänt med dygnsmedeltemperaturen 10,3 grader. Går man exakt ett år tillbaka är kontrasten slående. Då var det tio minusgrader på kvällen den 30. Nu var det lika många plusgrader.

Sommargodkänd oktober med rikligt regn

2006-11-23T09:44:00.000+01:00

Årets lågtrycksbetonade oktober var sällsynt mild, ganska solfattig och mycket regnig. Aldrig tidigare har vädret i perioden september-oktober varit så varmt som i år.

För fjärde månaden i följd har vi nu haft ett kraftigt temperaturöverskott, vilket gav oktober sommargodkänt (medeltemp. på minst +10) med medeltemperaturen 10,0 grader. Det är drygt 2,5 grader varmare än normalvärdet för Vänersborg och Trollhättan och den femte varmaste oktober sedan mätningar påbörjades 1859. Perioden september-oktober fick för övrigt rekordvärdet 12,4 grader, vilket är två tiondelar över det tidigare rekordet från 1961. Med 151 mm regn hamnade månaden på tionde plats i regnligan för oktober. Normalmängden är för Vänersborg 79 mm och 86 mm för Trollhättan. Solen lyste mest med sin frånvaro. 22 dagar var det molnigt eller mulet, medan det var klart till halvklart nio dagar.

Från observationsstarten 1859 och drygt 100 år framåt blev oktober successivt allt varmare. Den tjugo år långa perioden 1953-1972 bjöd på enastående milda oktobermånader, där rekordet från 1961 intar en särställning. Det året var oktober septemberlik med medeltemperaturen 11,2 grader i Vänersborg och 10,7 i Trollhättan. Det var extremt milt i hela landet. Haparanda t ex hade inte en enda frostnatt. Sedan mitten på 1980-talet verkade det under resten av 1900-talet som om vi var på väg mot kyligare oktoberväder, men sällsynt milda, sommargodkända, oktobermånader 2000, 2001 och 2006 tyder på att den trenden är bruten.

Under de senaste dryga 40 åren har oktoberkyla varit ganska sällsynt i våra trakter och förutom 2002 och 2003 endast drabbat oss 1973-74, 1979-80, 1988, 1992-94 samt 1997. Med undantag för oktober 1992 som var den kallaste sedan 1905 och den tredje kallaste som observerats är de senaste decenniernas kalla oktobermånader som ljumma västanfläktar jämfört med oktoberkylan på 1880-talet. Värst var det 1880 då månadens medeltemperatur här endast blev 2,0 grader (kallare än en normal november). Många ännu gällande köldrekord för oktober sattes då. T ex var det i Skara 18 minusgrader och i Sveg i Härjedalen 32. Året efter noterades en oktobernatt –12 grader i Vänersborg, vilket märkligt nog tangerades 2003.

Aldrig tidigare har det svängt så om oktober som det gjort under 2000-talet. De två första åren fick månaden sommargodkänt. Därefter tvärvände månaden och blev mycket kall i två år. Efter en normalvarm oktober 2004 var vi tillbaka i värmen förra året vilken ökades på till sommargodkänt för årets oktober.

Oktober 2006 började på grund av lågtryck med en ostadig vecka som gav 28 mm regn. Men det var varmt för årstiden, den 1:e noterades 17,7 grader (månadens varmaste). Den 9:e byggdes ett drygt veckolångt högtryck upp och det blev uppehållsväder och lite soligare. Den 18:e var det dags för nya lågtryck med rikligt regn i släptåg, drygt 120 mm under resten av månaden. Största dygnsmängd 32 mm föll den 31:e. Nordlig kalluft letade sig ner över landet den 27:e och vi fick två dygn med årstidsmässigt kyligt väder, för första gången sedan slutet av juni. Natten till den 28:e kom den första nattfrosten, 2,3 minusgrader, kallast i månaden. Värmen kom tillfälligt tillbaka i slutet av månaden innan vintern gjorde en plötslig blixtvisit i början av november.

Varmaste novemberdagen på 111 år!

2006-11-06T15:51:00.000+01:00

Idag den 6 november har vi i Vänersborg haft den varmaste novemberdagen på 111 år!
Under tidig eftermiddag steg temperaturen till +13,9 grader, bara en tiondel ifrån de 14,0 som avlästes i november 1895.

För ett år sedan var det den 4 nov +13,8 här. Högsta novembertemperaturen under 1900-talet, 13,2 grader, noterades under den mycket milda novembermånaden 1978.

Så kom hösten

2006-10-20T09:29:00.000+02:00

Så kom då det första höstdygnet, det vill säga ett dygn med medeltemperatur under tio grader. Men det skedde inte förrän den 13 oktober (en månad senare än normalt) som fick dygnsmedeltemperaturen 6,6 grader. Efter en klar natt med 3,4 grader vid soluppgången kom sedan dimman invältrande och i frånvaro av sol blev det inte varmare än 9,7 grader fram på dagen. Följande natt (14/10) sjönk temperaturen till 2,6 grader, vilket är höstens lägsta temperatur hittills.

Denna sommar har värmen varit extrem, inte på grund av höga temperaturer, utan på grund av den otroliga långvarigheten. Från och med den 29 juni till och med den 12 oktober har det vartenda dygn, så när som på två undantag, varit varmare än normalt. De enda dygnen då det var något kyligare än vad normalvärdet anger var den 14 juli och den 8 september.

Sällsynt varm september

2006-10-19T09:08:00.000+02:00

September var exceptionellt varm, snudd på absolut rekord. Statistiken pekar nu på att även oktober kommer att bli varmare än normalt. Månaden var riktigt solig och uppvisade en viss regnbrist.

Den värme som invaderade oss redan i slutet av juni behöll även greppet hela september månad ut. Månaden överträffade med någon tiondel september 1999 som fram till nu legat tvåa på septembertoppen. Fortfarande toppar september 1949 med medeltemperaturen 14,9 grader.

Eftersom medeltemperaturen normalt avtar under september steg värmeöverskotten under månadens gång därför att dygnsmedeltemperaturen pendlade hela tiden runt 15-strecket. I slutet var det fem till sex grader varmare än normalt, lika varmt som är normalt i mitten av augusti. Som helhet blev september 3,5 grader varmare än normalt, vilket är oerhört mycket för att gälla temperaturöverskott i september. Normalvärdet är för Vänersborg 11,2 grader. Trollhättan har en tiondels grad högre.

September bjöd på mycket sol. Under 15 dagar var det klart, medan himlen var mulen fem dagar. Resterande tio var det växlande molnighet. På tio regndagar föll det 58 mm, vilket är tre fjärdedelar av normal septembernederbörd. Mer än hälften föll under månadens första vecka. Normalvärde är för Vänersborg 77 mm, medan Trollhättan har 81 mm.

September månad var som regel mycket behaglig under 1930-, 1940- 1950- och 1960-talet. Som ovan nämnts slog månaden rekord 1949. Sedan var det slut med den sköna septembervärmen. Från och med 1970-talet och fram till och med 1996 var september i våra trakter ovanligt kylig. Endast två gånger var månaden då mycket varm, 1975 och 1982. Extremt kylig var september däremot 1984, 1985, 1986 och 1993. År 1986 slog månaden med medeltemperaturen 8,2 grader det då 110 år gamla rekordet från 1876. Gällande köldrekord för månaden, 4 minusgrader, noterades just 1986. I slutet av 1800-talet var för övrigt september över lag mycket kylig, men faktiskt är 1980-talet det decennium som uppvisar det kyligaste septembervädret sedan mätningarnas början. Men 1997 skedde ett trendbrott till varmare septembermånader. Två år senare var månaden den varmaste på 50 år och, som nämnts ovan, den då näst varmaste september som har uppmätts här. Efter att 2000-talet börjat med två normalvarma septembermånader har månaden därefter varit varmare än normalt, vilket särskilt gäller i år.

September 2006 började med en veckas lågtryck, molnigt och ostadigt väder, men varmt, särskilt nattetid. Natten till den 2:e var det som kallast +15 grader. Fram till och med den 7:e kom det sammanlagt 42 mm regn med största dygnsmängd, 23 mm, den 3:e. Därefter från den 8:e följde ett tio dagar långt högtryck med uppehållsväder. Kyligare nordvindar och uppklarning ledde i början till kortvarigt något kyligare väder, främst nattetid. Natten till den 9:e var det +5,6, kallast i månaden. Nordvinden dog ut och sedan ledde soliga dagar och sydvindar till att värmen återkom. Den 13:e var det 24,3 grader, varmast i månaden. Därefter pendlade dagstemperaturen runt 20 grader under resten av månaden. Så sent som den 22:e var det 24,2 grader. Ett lågtryck i månadens slut innebar ostadigare väder med 13 mm regn den 27 – 30.

Vänersborgs 147-åriga temperaturstatistik säger att chansen till en varm oktober i år är stor. Endast sju gånger tidigare har september, liksom i år, varit sällsynt varm. I fem av fallen blev efterföljande oktober varmare än normal, i två fall normal och i noll fall kallare än normal. Ser man till de 16 gångerna då september har varit mycket varm, visar det sig att i tre fall av fem uppvisade efterföljande oktober värmeöverskott, i ett fall av fem normalvärme och slutligen i ett fall av fem värmeunderskott.

Regnrik augusti, varm för sjätte året i följd

2006-10-03T10:51:00.000+02:00

Augusti var lågtrycksdominerad och hällde ur sig ovanligt mycket regn. Trots det höll värmen från juli i sig under hela månaden på grund av oftast förhärskande sydvindar. Drygt en vecka in i månaden var det riktigt soligt, i övrigt dominerade molnen. Oddsen är nu goda för en varm september.

Årets augusti bjöd inte på några heta dagar och heller inte på några kyliga nätter utan var jämnvarm rätt igenom. Inte ett enda dygn var kyligare än normalt. Det gav månaden en medeltemperatur cirka två grader över normalvärdet. För Vänersborg och Trollhättan är det värdet 14,9 grader. Nederbörden uppgick till hela 141 mm. Nästan allt föll under två veckor i mitten av månaden. Sedan 1860 är det endast elva år som inneburit ännu våtare augustimånader. Senast det hände var 1987 då augusti fixade 158 mm. Allra mest augustinederbörd, 231 mm, kom det 1868. Normalvärde är för Vänersborg 66 mm och 69 för Trollhättan. Augusti var, av och till, rätt solig med 15 dagar då det var klart eller halvklart. Under resterande 16 dagar var det molnigt eller mulet.

På senare år har augusti blivit en riktigt pålitlig semestermånad. Faktiskt har elva av de senaste tretton augustimånaderna varit varmare än normalt. För inte så länge sedan rådde motsatsen. 1980-talets fem sista år är den femårsperiod som stått för den värsta augustikylan sedan mätningarnas början. 1986 noterades också det vänersborgska rekordet för augustikyla, +1,1 grader. Augusti 1993, med medeltemperatur på 12,7 grader var den kallaste på över 90 år och den tredje kallaste som observerats. Därefter kom den efterlängtade nya trenden som verkar hålla i sig. Augusti 1997 (+19,4) är varmast av de 148 augustimånader som nu mätts i Vänersborg. Anmärkningsvärt är att fem år senare inträffade den näst varmaste augusti (+18,9) som observerats här. I första hälften av 1900-talet var det vanligt med varmt augustiväder. Under det enastående varma 1930-talet var månaden mycket varm åtta år i följd, 1932-1939.

Augusti 2006 började med lågtryck och 16 mm regn den 2. Därefter lyckades en liten tillfällig högtrycksrygg ordna en veckas soligt väder med fem högsommardagar (minst +25). Varmast var det den 7 med 26,6 grader. Samma dag var nya lågtryck i antågande, högsommarvärmen försvann även om det var varmt för årstiden under resten av månaden. Den 10 inleddes en regnvecka som gav 59 mm med största dygnsmängd, 27 mm, den 14. Efter ett par dagars uppehållsväder var det dags för en ny regnvecka med start den 19 som sammanlagt gav 60 mm regn, fyra gånger normala veckransonen. Den 22 bokfördes regnigaste dygnet med 32 mm. Trots regnet låg dygnsmedeltemperaturen två grader över normalvärdet mest beroende på varma nätter. Under perioden 19-27 var det nattetid endast sällan kallare än 14 grader och som mest 22 grader på dagen. Under månadens sista vecka föll det bara 5 mm regn och det blev långsamt kyligare, vilket nu berodde, till skillnad från tidigare, på svalare nätter. Natten till den 31 var det 8,1 grader (månadens kallaste).

Septembervädret? Vänersborgs 147-åriga väderstatistik säger att när augusti varit så varm som i år blir september i tre fall av fyra varmare än normalt.

Den kommande hösten närmar sig, om än långsamt.

2006-09-08T09:21:00.000+02:00

Vid soluppgången den 9 september var det i Vänersborg +7,4 grader, sensommarens lägsta temperatur hittills, vilket ändå inte är särskilt kyligt med tanke på årstiden. Anmärkningsvärt är det ihållande temperaturöverskottet. Fram till dags datum har det nu varit varmare än normalt vart enda dygn åtta veckor i sträck. Från och med den 29 juni och fram till nu har endast ett dygn varit kyligare än normalt och det var den 14 juli.

Alla har rätt att skydda sina djur

2006-08-27T13:37:00.000+02:00

Allians för Sverige är överrens om att slå vakt om människors rätt att skydda sina tamdjur, vilket självklart innefattar både jakthundar och fäbodbrukets djur. Skyddsjaktsfrågor ska kunna delegeras till en regional nivå samt att regionala förvaltningsområden ska införas. Självklart ska tamdjursägare också ersättas för skador av rovdjursangrepp. Människor måste få samhällets stöd att skydda både sig och sina tamdjur mot rovdjursangrepp. Vid ett regeringsskifte ihöst kommer § 28 att förändras fullt ut vilket kommer att innebära rätt att skydda sina tamdjur som befinner sig även utanför inhägnat område. Hur ser vänsterkartellens gemensamma alternativ ut?

Första hösttecknet, trots fortsatt varm sommar

2006-08-18T15:26:00.000+02:00

Den mycket varma sommaren fortsätter oförtrutet. Men ändå kunde man i Vänersborg natten till den 18 augusti ana sig till det första tecknet på att hösten trots allt närmar sig. För första gången i augusti var det nämligen kyligare än +10 grader nattetid. Närmare bestämt avlästes 8,8 grader.

Juli var drygt tre grader varmare än normalt och den mycket varma sommaren har fortsatt i samma fotspår eftersom augusti fram till nu är 2,5 grader varmare än normalt.

Juli torr och sällsynt varm

2006-08-11T17:05:00.000+02:00

Juli var i år ovanligt varm. Endast sex år sedan 1860 har månaden varit varmare. Högtryck dominerade väderbilden med mycket sol och besvärande torka. Statistiken tyder på att även augusti kommer att bli varm.

Under alla julidygn utom ett var det varmare än normalt, vilket ledde till att månaden fick en medeltemperatur drygt tre grader över normalvärdet, som är mycket för att gälla ett månadsmedelvärde. Därmed gick juli 2006 in på en hedrande sjunde plats på 10-i-topplistan över de varmaste julimånaderna sedan 1860. Normalvärdet är 15,8 grader för Vänersborg och 16,2 grader för Trollhättan. Även juli 2003 och 2005 var riktigt varma. Fram till i år var juli 2003 varmast sedan juli 1994 och bjöd då på nio högsommardagar (minst +25). Men den siffran krossade årets juli med 19 högsommardagar. Faktiskt har juli under 2000-talet varit riktigt skaplig, med undantag för året 2004 då månaden inte kunde prestera en enda högsommardag.

Årets juliregn var inte mycket att hurra för. Fram till månadens sista dag kom det bara 10 mm, men en liten regnspurt på sista dagen ökade på summan till 26 mm. Det är torrast sedan juli 1996, då det kom 18 mm. Men bara två år tidigare var torkan i juli extrem, eftersom det då endast föll två mm. Rekordet lyder dock på en enda mm, som uppmättes juli 1904. Under en normalregnig juli skall det i Vänersborg komma 67 mm och i Trollhättan 72 mm. Endast under tre dagar var det mulet, medan det var klart väder hela 16 dagar. I övrigt var det halvklart till molnigt.

På 1960-talet var julivädret riktigt svalt. Endast juli 1969 nådde då upp till normal julivärme. Därefter blev månaden långsamt allt varmare och låg under 1990-talet något över normalvärdet, även om det förekom häftiga svängningar. Juli 1993, som var mycket regnig (119 mm) och den fjärde kyligaste julimånad som observerats här, följdes året efter av den femte varmaste med värmerekord 33,1 grader i Vänersborg och svår torka, som tidigare nämnts. Trots värmerekordet 1994 var faktiskt juli på det hela taget varmare längre tillbaka i tiden. 1910-1950 var svala julimånader undantag, medan det därefter under resten av 1900-talet snarare har varit undantag om juli varit varm. Intressant är dock att vi verkar ha kommit in i en ny varmare julitrend under 2000-talet. Anmärkningsvärt är att sju av de tio varmaste julimånaderna passerade här för mer än 60 år sedan. Förutom juli i år är de återstående två; juli 1955 och 1994.

Juli 2006 började med högtryck mycket sol och en veckas högsommarvärme. Den 6:e noterades 29,3 grader, vilket då var årets varmaste dag. En vecka in i månaden försvagades högtrycket tillfälligt och det blev ostadigt med molnigare och svalare väder. Den 10:e kom det två mm regn, vilket följdes upp med ytterligare fem mm dagen efter. Även om det blev svalare var det endast en dag, den 14:e, då dygnets medeltemperatur låg under normalvärdet. Den kyliga luften norrifrån sänkte dock nattemperaturen rejält vid klart och vindstilla väder. Natten till den 15:e var det bara 6,1 grader, månadens kyligaste.

Men högtrycket kom tillbaka och från den 16:e till månadens slut handlade det bara om en enda lång värmedefilering. Under elva dagar i sträck från den 20:e till den 30:e, var det högsommarvärme med som mest 30,4 grader den 27:e. Det var inte bara värmen på dagarna som var rejält tilltagen, utan detsamma kan även sägas om nätterna från den 22:e till månadens slut. Natten till den 22:e och den 23:e var det som kallast 17,2 grader. Alldeles i slutet av månaden tog ett litet lågtryck med kallfronter över och det blev ostadigt och svalare, utan att för den skull bli kyligt. Den 28:e föll en mm regn, vilket dubblerades dagen efter till ackompanjemang av åskknallar. Bättre fart på regnandet blev det den 31:e då en ny front fixade 16 mm.

Från 1900 och fram till nu visar Vänersborgs väderstatsitk att när juli varit sällsynt varm, som den var i år, är sannolikheten 89 % för att augusti blir varmare än normalt. Endast en gång har en sällsynt varm juli följts av en augusti svalare än normalt och det var 1941. På senare tid har det varit "regel" att en varm juli följts av en varm augusti. Inte sedan 1972 har en varm juli följts av en augusti som var något kyligare än normalt.

Satsar på pensionärerna

2006-08-03T11:19:00.000+02:00

De sämst ställda pensionärerna har under en lång följd av år haft den sämsta ekonomiska utvecklingen. Kristdemokraterna tycker att dessa pensionärer nu har fått stå tillbaka på tok för länge. En kraftig höjning av garantipensionen måste ske!

Därför finansierar vi i vårt budgetalternativ en höjning av garantipensionen med 853 kronor per månad så att den som lägst ska kunna uppgå till 7 900 kronor per månad. Därutöver föreslår kristdemokraterna att grundavdraget för alla pensionärer höjs med 5000 kronor per år vilket innebär en inkomstförstärkning med 1 500 kronor per år eller 130 kronor per månad.

Ett hederligare Sverige

2006-07-31T10:30:00.000+02:00

Sverige behöver bli hederligare. Här kan du läsa en debattartikel jag har skrivit som handlar om just det.

Länktips

2006-07-28T09:29:00.000+02:00

Sommaren 2006 kan bli den varmaste på mycket länge i Vänersborgsområdet. Läs intervjun med mig här.

Hett i Vänersborg

2006-07-27T15:23:00.000+02:00

Årets varma sommar har inneburit flera årshögsta noteringar. Redan den 13 juni var det i Vänersborg 28,6 grader. Den noteringen stod sig till den 6 juli då 29,3 grader avlästes. Idag den 27 juli är det dags igen och nu nåddes den för Vänersborg smått magiska gränsen 30 grader eftersom det kl 13.30 innan molnen skymde solen var just 30,0 grader. Närheten till Vänern och havet i väster innebär att det relativt sällan är över 30 grader här. Dock var förra sommarens högsta temperatur 30,4 grader, uppmätt den 11 juli. Det absoluta värmerekordet för Vänersborg noterades den 26 juli 1994 och lyder på 33,1 grader.

Fastighetsskatten ska bort!

2006-07-25T12:15:00.000+02:00

Nu är hela alliansen överens - den statliga fastighetsskatten ska bort! För oss kristdemokrater är detta förstås ett särskilt glädjande besked eftersom vi arbetat för detta i ett antal år. Vi har kämpat och kommer att kämpa för ett totalt avskaffande av den statliga fastighetsskatten och införandet av en fast kommunal serviceavgift som maximalt får uppgå till 2 800 kronor per år och villa eller 900 kronor per lägenhet.

Solig och varm juni med mycket regn i slutet

2006-07-07T14:27:00.000+02:00

Juni var högtrycksbetonad och till en början mycket solig med uppehållsväder i nästan tre veckor. Men rikligt regn i slutet fick dock regnsumman att överskrida normalvärdet. Två veckors kraftig värme medförde temperaturöverskott för månaden.

Efter två år med svalt juniväder blev medeltemperaturen i år en grad över normalvärdet, som för Vänersborg är 14,4 grader och för Trollhättan 14,8 grader. Lika varmt var det i juni 2002 och 2003, men för övrigt är det dystra siffror. Trots årets hyfsade resultat har senare tiders juniväder i allmänhet varit bedrövligt. Aldrig tidigare har det varit så kyligt i juni som under det senaste kvartsseklet. Det nya århundradet började med upp till en grads underskott för juni 2000, 2001, 2004 och 2005. Snäppet kyligare var månaden 1993, 1994 och 1998. Allra värst var juni 1991 (11,1 grader), som är den kallaste junimånad som noterats. Ingen dag var då varmare än +19. Nästan lika kall var juni 1987. Annat var det i början på 1960-talet då juni ofta stod för den bästa sommarvärmen. Från LO-håll höjdes då faktiskt röster för att flytta storsemestern från juli till juni. Vänersborgs junirekord 32,0 grader avlästes för övrigt 1964. Sedan 1970 har juni endast två år varit riktigt varm och det var 1988 och 1992 med medeltemperaturer på knappt 17 grader.

Under senare tid har juni inte bara varit sval utan också rekordregnig. Regnmedelvärdet för 1990-talets tio junimånader blev hela 84 mm, vilket är mer än vad som är normalt för vår regnigaste månad november. Faktiskt ligger även de hittills passerade sju junimånaderna under 2000-talet på i medeltal 84 mm regn. Normalvärde (= medelvärde 1961-1990) för juni är i Vänersborg 56 mm och i Trollhättan 60 mm. Det tidigare decennierekordet när det gäller medelvärde för juniregn, 70 mm, noterades för 1860-talet. Under 1900-talets sista junimånader vräkte regnet ner: 98 mm 1997, 127 mm 1998 och 112 mm 1999. Sedan började det nya seklet med 99 mm juniregn år 2000, vilket följdes upp med 112 mm 2002 och 95 mm 2004. Mot den bakgrunden upplevdes årets juni nästan som torr trots att det kom 64 mm, 8 mm mer än normalt. Det är märkligt nog torrast sedan juni 1996, som var normalregnig. Senast vi fick uppleva en riktigt torr juni var för övrigt 1992 då det kom 14 mm. Förmodligen en liten kompensation för de 135 mm som juni hällde ur sig året innan.

Juni 2006 började med högtryck, mycket sol och uppehållsväder som höll i sig i 19 dagar. Det var klart till halvklart i 17 dagar fram till den 19:e. Under månadens första vecka var det lite svalt. Lägsta temperaturen, +4,7, noterades natten till den 7:e. Men från den 9:e var det varmt eller mycket varmt till den 21:e med tidvis högsommarvärme (minst +25). Högsta junivärmen sedan 1995 noterades den 13:e då det var 28,6 grader.

Ett lågtryck tog över den 19:e med svalt och ostadigt väder som följd och dagen efter började strilandet, till en början lite försiktigt. Efter några dagar blev det bättre fart och den 26:e kom det det 30 mm, mer än halva normalmängden för hela månaden. Efter ytterligare ett par regndagar, men med små mängder byggdes ett nytt högtryck upp och månadens två sista dagar avslutades i strålande sol med 23-24 graders värme.

Vänersborgs 146-åriga väderstatistik säger att när juni varit så varm som i år blir juli i två fall av tre varmare än normalt. Första juliveckan som varit mycket varm stämmer onekligen väl överens med den statistiska sannolikheten för en varm juli.

Äntligen rikligt juniregn!

2006-06-27T14:38:00.000+02:00

Under de de 19 första dygnen i juni föll inte en droppe regn i Vänersborg och torkan började göra sig märkbar lite här och var. Sedan började strilandet lite försiktigt för att bli rätt kraftigt under natten till midsommarafton, då det kom närmare 20 mm. Under gårdagen och natten till idag kom sedan själva regnfinalen som inte gick av för hackor. Det föll 33 mm, vilket är nästan 60 procent av hela normala juninederbörden som är 56 mm. Fram till nu har det i juni under en vecka kommit 60 mm, vilket är fyra gånger mer än en normal veckoranson. Regnet är oerhört värdefullt inför en nu förväntad period med värme och torka.

Fastighetskatten bara ökar och ökar

2006-06-27T11:22:00.000+02:00

Fastighetsskatten bara ökar och ökar. I Dalsland har taxeringsvärdena stigit med i genomsnitt 15 procent mellan 2004 och 2006. På samma vis har beskattningen följt med utan att de boende kunnat värja sig. Enligt Villaägarna har husen i Dalsland ett genomsnittligt taxeringsvärde som uppgår till 336 000 kronor 2006. Således anser socialdemokraterna att ett hushåll i Dalsland har råd med 3 300 kronor i boendeskatt varje år utöver alla andra pålagor.

Kristdemokraterna är det enda riksdagsparti som omedelbart vill avskaffa den statliga fastighetsskatten. De ständigt stigande taxeringsvärdena håller på att rensa ut barnfamiljer, lågavlönade och pensionärer från villaområdena i våra storstäder och från våra skärgårdsområden.Vi vill istället att kommunerna ska få rätt att ta ut en låg kommunal avgift på max 2 800 kronor per år. Dessutom ska kommunen vara skyldig att kunna redovisa att alla intäkter från avgiften går till räddningstjänst, fysisk planering samt gatuunderhåll.

Vi kristdemokrater kan inte acceptera att socialdemokraternas skatter tvingar man ur huse. Fastighetsskatten måste avskaffas och det omedelbart!

Mer tid med barnen

2006-06-16T09:34:00.000+02:00

Missnöjet över den bristande valfriheten i barnomsorgen växer i Sverige. Föräldraupproret sprider sig i rask takt över stora delar av landet. Totalt finns det omkring 180 olika initiativ för en mer rättvis barnomsorg.

Att valfrihet i barnomsorgen och vårdnadsbidrag har starkt stöd visar också en färsk undersökning från Sifo genomförd 18-20 april. På frågan om samhället ska göra det ekonomiskt möjligt för föräldrarna att få vara hemma med sina barn tills de är fyra år svarar 64 procent ja. Endast 27 procent sa nej.

Ändå är socialdemokraterna motståndare till varje form av ökad valfrihet i barnomsorgen. De värnar hårdnackat den lag som förbjuder kommunala vårdnadsbidrag. Starka krafter inom socialdemokratin vill gå längre och styra enskilda familjer ännu hårdare inte ens fördelningen av föräldraledigheten ska föräldrarna få avgöra själva. Läs mer

Kraftigaste junivärmen på elva år

2006-06-14T15:18:00.000+02:00

Vänersborg har haft sina hetaste junidagar hittills i detta sekel. Det tidigare 2000-talsrekordet från 27 juni 2002, +27,4 grader slogs den 12 juni i år då det var 28,4 grader. Men det rekordet blev bara en dag gammalt eftersom den 13 juni noterades 28,6 grader. För att hitta ett ännu högre junivärde i Vänersborg får man gå tillbaka till den 26 juni 1995, då 29,3 grader avlästes. 1900-talsrekordet är från den 14 juni 1964 och lyder på 32,0 grader.

Sommar övergick i vår

2006-06-08T16:56:00.000+02:00

Precis som för två år sedan vevades väderalmanackan baklänges i årets majmånad. Det började med sommar som sedan övergick i vår. Månaden var riktigt solig med undantag för en veckolång molnig period i början av andra månadshalvan. Som helhet bjöd maj på ett litet regnöverskott.

Kyligare väder under månadens andra halva förmådde inte helt förta effekten av den varma inledningen, varför maj blev drygt en halv grad varmare än normalt. Normalvärde är för Vänersborg är 10,1 grader, medan Trollhättan på längre avstånd från vårkalla Vänern ligger på 10,7 grader. Eftersom det var klart väder under elva dagar och mulet under nio samt växlande molnighet de övriga elva dagarna blev majs solskenskvot riktigt skaplig.

Liksom förra året var maj i år något våtare än normalt. Nästan hela månadsmängden kom under de sista två veckorna. På 15 nederbördsdagar föll det 60 mm regn. Normalvärde är för Vänersborg 48 mm och för Trollhättan 52 mm.

2000-talet har nu radat upp sju majmånader som alla utom maj 2005 (normalvarm) varit varmare än normalt. Kanske är det början på en ny epok eftersom majvärme var en bristvara under andra hälften av 1900-talet. Under 40-årsperioden innan dess (1911-1950) förekom de flesta av de allra varmaste majmånaderna. Rekordsommaren 1947 började med att seklets varmaste maj var nästan lika varm som en normal juni. Medeltemperaturen i Vänersborg var då 13,4 grader, medan Trollhättan klämde i med 14,5.

Majvädret 1996 och 1997 var miserabelt och kallast sedan 1955. Det kan dock ej jämföras med den extrema majkyla som främst hör 1800-talet till. De sju allra kallaste majmånaderna i vårt område passerade alla före 1910. Allra värst var det nödåret 1867 då maj, som mera liknade april, i Vänersborg är den kallaste majmånad som noterats (medeltemp. 5,1 grader).

Maj 2006 började med ett mäktigt högtryck som kontollerade vädret fram till den 13 med skön försommarvärme. Redan den 4 skedde sommarstarten (dygnsmedeltemp. stadigt över +10). Dgen efter var det 23 grader och den 9 nåddes 24,2 grader, varmast i månaden. Nattemperaturen låg på 4-6 grader i det klara högtrycksvädret. Under de två första veckorna var det rikligt med sol. När högtrycket försvann var det som att vända en hand. Det blev betydligt kyligare och rikligt med regn under månadens sista 14 dagar, då ett djupt lågtryck präglade väderbilden. Somliga dygn klarade inte sommargodkänt. Den 15 hade vi månadens enda frostnatt med 1,2 minusgrader. Den 16-23 var det helmulet och från den 17 regnade det tio dagar i sträck, vilket sammanlagt gav 50 mm, mer än vad som är normalt för hela månaden. Största dygnsmängden, 13 mm, i kombination med åska, kom den 22.

Vänersborgs 146-åriga väderstatistik säger att när april och maj har varit så varma som de varit i år, blir juni varmare än normalt i två fall av tre. Alltid något att sätta sitt hopp till.

Bodström fegar om anonyma vittnen

2006-06-08T08:39:00.000+02:00

Rädslan för att vittna i domstol ökar. Det beror framför allt på den allt grövre organiserade brottslighetens framväxt. Att införa anonyma vittnen kan vara ett sätt att få fler människor att våga vittna. Thomas Bodström avfärdar dock detta förslag med hänvisning till rättssäkerheten. Jag beklagar att justitieministern inte är beredd att pröva systemet med anonyma vittnen.

Igår kväll debatterade jag anonyma vittnen med Thomas Bodström.

I Norge och Danmark finns redan möjligheten att vittna anonymt. Även i Sverige behöver vi fundera på om detta kan vara en bland flera möjligheter för att fler ska våga vittna. Anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för den eller de som begått den brottsliga gärningen. Det enda löfte Bodström gav under debatten var att han skulle studera hur man resonerat i Danmark och Norge när man ändrade sina lagar för att möjliggöra anonyma vittnesmål, men att han i stort var negativ till förslaget om anonyma vittnen.

Anonyma vittnen?

2006-05-22T11:35:00.000+02:00

Rädslan för att vittna i domstol ökar. Detta beror framför allt på den allt grövre organiserade brottslighetens framväxt. Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att förhindra att vittnen skräms till tystnad? Och är justitieministern beredd att verka för att anonyma vittnen tillåts i svenska domstolar? Det skall jag och justitieminister Thomas Bodström debattera om ett par veckor.

De flesta som vet något om de kriminella gängens verksamhet tiger, övertygade om att de måste det för att överleva. Det finns exempel på folk som "golat", skvallrat, och betalat med sina liv. Antalet dömda för övergrepp i rättssak, de som hotat vittnen, ökar dramatiskt. För att upprätthålla vårt rättssamhälle är det nödvändigt att människor vågar inställa sig som vittnen.

I Norge och Danmark finns möjligheten att vittna anonymt. Även i Sverige behöver vi fundera på om detta kan vara en bland flera möjligheter för att fler ska våga vittna. Anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för den eller de som begått den brottsliga gärningen.

Det är hög tid att regeringen låter utreda om, och i vilken omfattning vittnesmål under sekretessbelagd identitet bör möjliggöras för att behålla vittnesbenägenheten på en hög nivå så att domar kan avkunnas och gärningsmän få rättmätiga straff.

Tvärstopp för sommaren

2006-05-15T16:45:00.000+02:00

Natten till idag den 15 maj blev det tvärstopp för den sommar som faktiskt kom igång med en rivstart den 4 maj. Kl 05 imorse var det i Vänersborg 1,2 minusgrader, vilket är ovanligt så sent in i maj. Men det är långt till rekordet som lyder på -5,0 grader noterat i maj 1899. Den lägsta majtemperaturen under 1900-talet i Vänersborg avlästes 1991 till -3,5 grader.

Annars var det tio sköna sommardagar enligt den meteorologiska definitionen (dygnsmedeltemp. över +10) som rådde 4-13 maj där dagstemperaturen flera dagar låg över +20. Varmast var det tisdagen den 9 maj med 24,2 grader. De två första majveckorna har varit mycket varma, drygt tre grader varmare än normalt.

Handeln med avskrivna fordringar bör förbjudas

2006-05-12T11:32:00.000+02:00

Handeln med redan avskrivna fordringar ökar och med den allt fler människors risk att bli s.k. evighetsgäldenärer. De saknar möjlighet att under överskådlig tid bli skuldfria. Ett sätt att förhindra människor från att bli evighetsgäldenärer vore att förbjuda handeln med de fordringar som företag redan har avskrivit.

Förra veckan frågade jag justitieministern vad han vill göra för att ingen ska behöva bli en evighetsgäldenär. Nu har svaret kommit och det står klart att Bodström inte har några planer på att förbjuda handeln med redan avskrivna fordringar.

Bland evighetsgäldenärer har det länge framförts krav på att handeln med redan avskrivna fordringar förbjuds. Jag beklagar att Thomas Bodström inte är beredd att göra detta.

Mild april för tionde året i följd

2006-05-11T09:13:00.000+02:00

April var i år varmare än normalt för tionde året i rad. En sådan lång svit har inte förekommit sedan mätningarna startade 1860. Månaden var lågtrycksdominerad, inte speciellt solig och med nästan dubbel normal nederbördsmängd.

I år överskreds normalvärdet med en halv grad, vilket för Vänersborg är 4,3 grader, medan Trollhättan på längre avstånd från den vårkalla Vänern har +5,0. Ännu märkligare än tio milda april på raken är att under de senaste 18 åren har ingen aprilmånad varit kallare än normalt, Man får gå tillbaka till 1985 och 1986 för att hitta riktig aprilkyla.

Vänersborgs 146-åriga väderstatistik säger att när mars varit kall och april varm, som fallet varit i år, blir själva högsommaren, juli månad, varmare än normalt. Hittills har det stämt i två fall av tre. Däremot ser det sämre ut för juni som bara i ett fall av fyra blir varmare än normalt. Det ser hyfsat ut för augusti eftersom det finns ett temperatursamband mellan juli och augusti – sådan juli är blir augusti.

April hade många nederbördsdygn, totalt 22 stycken. Under 15 av dem kom det dock aldrig över tre mm. Sammanlagt kom det 70 mm nederbörd, varav 6 mm var blötsnö. Normalmängden är för Vänersborg 39 mm och 42 mm för Trollhättan. På grund av alla lågtryck var det ganska sparsamt med sol. Under 20 dagar var det molnigt eller mulet, medan övriga tio stod för klart till halvklart väder.

April är årets mest spännande vädermånad. Allt kan hända från bister vinter till högsommarvärme (minst +25). 1942, slogs aprilköldrekord i Vänersborg med -19. Sibiriskt kalluftsutbrott i april 1966 ledde till minusgrader även dagtid. Den 5 april 1970 lamslog en snöstorm västra Götaland. Snötäcket ökade i Vänersborg till 55 cm, säsongens djupaste. I Ulricehamn låg snön meterdjup. Ett dygnslångt snöfall resulterade den 4 april 1998 i ett 43 cm djupt nysnötäcke i Vänersborg, säsongens djupaste. Men det kan också vara mycket varmt. 1959 var det 25 grader den 15 april. Ännu varmare var det den 27 april 1993, då 26,6 grader noterades. Nytt rekord och faktiskt 1993 års högsta temperatur i Vänersborg. Årshögsta i april har aldrig förekommit tidigare. April 2000 noterades +23 i Vänersborg och +25 i Trollhättan.

April 2006 började med tre veckors lågtryck och inledningsvis mycket moln med nederbörd varenda dag under de nio första dygnen, då sammanlagt 34 mm föll. Snötäcket var i månadens början 12 cm, men försvann på tre dagar med hjälp av sex plusgrader och regn. Ett cm-tjockt kortvarigt blötsnötäcke bildades under natten till den 10, då regnet övergick i snö. Tillfälliga uppklarningar nattetid medförde nattfrost då och då. Kallast var det den 6 med 3,6 minusgrader. Från den 14 var dagstemperaturen som regel över +10 under resten av månaden. Ett svagt högtryck tog över den 20 och det blev lite soligare och varmare, speciellt den 26 då +17,3 noterades, månadens varmaste. Den dagen innebar månadens första och enda sommardygn, eftersom dygnsmedeltemperaturen (+11,7) överskred tio grader. Nattfrosten var efterhängsen. Den 28 var det 2,5 minusgrader, förhoppningsvis säsongens sista frostnatt.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges.

Kd sätter pensionärer och barnfamiljer i fokus

2006-05-08T16:15:00.000+02:00

Kristdemokraterna har nu presenterat sitt alternativ till regeringens vårbudget. Där gör vi ordentliga satsningar på barnfamiljer och pensionärer och särskilt då de sämst ställda pensionärerna. De fattigaste pensionärerna får klara sig på garantipensionen som är lägst 7 047 kronor före skatt. I Trollhättan finns det 4 761 pensionärer som tillhör denna grupp, i Vänersborg 3 657, i Lilla Edet 1 070 och i Mellerud 1 169 personer som endast har garantipension. För dem vill vi höja garantipensionen med 853 kronor per månad. Dessutom vill vi höja grundavdraget så att alla pensionärer därutöver får 130 kronor i månaden i sänkt skatt.

För att skapa valfrihet och trygghet för Sveriges barn och deras föräldrar föreslår vi att alla barnfamiljer tilldelas 300 så kallade barndagar till ett värde av 60 000 kronor för att kunna vara hemma hel- eller deltid efter föräldraförsäkringsperioden. Därutöver finansierar kd ett kommunalt vårdnadsbidrag för den som väljer att stanna hemma med sitt barn. Bidraget ska uppgå till minst 6000 kronor per månad.

Läs mer om vårt budgetförslag här

Äntligen 20 grader!

2006-05-05T15:35:00.000+02:00

Så har då äntligen Vänersborg fått uppleva sin första 20-gradersdag för året. Idag var det 22,8 grader som mest. Igår när Fägerhult i södra Västergötland hade 24 grader fick vi nöja oss med knappt 18 på grund av en svalare nordostlig bris som kom från Vänerns ännu kalla vatten. Men idag har vinden varit ostlig och "vänersvalkan" uteblev.

Dagens 22,8 grader är dock inte så mycket att skryta med för den som kommer ihåg den smått extrema men kortvariga värmepust som med varma sydostliga vindar i kombination med solen fick upp temperaturen till 28, 0 grader för exakt 29 år sedan, alltså den 5 maj 1977. Den dagen noterade Säve utanför Göteborg 30,6 grader.

Ingen ska behöva bli en evighetsgäldenär

2006-05-05T15:33:00.000+02:00

I Sverige är handeln med krediter omfattande. Det finns därför stora risker att enskilda råkar illa ut till följd av överskuldsättning. Över en halv miljon svenskar finns registrerade hos kronofogdemyndigheten. Statistik över hur många gäldenärer som finns registrerade i inkassobolagens verksamhet saknas.

Många inkassobolag satsar mycket på marknadsföring och de tillämpar en alltmer aggressiv indrivningsmetod. Handeln med redan avskrivna fodringar ökar och gäldenärerna pressas på allt mer pengar. Till skulden läggs diverse räntor och avgifter som ofta blir långtgående större än den ursprungliga skulden. Möjligheten att betala av skulden förkortas och indrivningsförsöken pågår under längre tid eftersom fordringar säljs vidare från bolag till bolag.
Bland evighetsgäldenärer har länge krav framförts att en absolut preskription införs på alla skulder som gäldenären inte lyckats betala på fem år (som för skatteskulder) samt att handeln med redan avskrivna fordringar förbjuds.

Igår frågade jag justitieminister Thomas Bodström om hur han ser på problemet och vad han tänker göra för att ingen ska behöva bli en evighetsgäldenär. Jag ser fram emot hans svar.

Årets varmaste dag!

2006-05-03T17:04:00.000+02:00

Idag den 3 maj har det varit årets hittills högsta temperatur i Vänersborg då 17,9 grader noterades.

Därmed slogs de 17,3 grader som avlästes den 26 april, som även blev årets första sommardygn eftersom dygnsmedeltemperaturen då gick över +10 grader. Genomsnittstemperaturen för det dygnet blev +11,7 grader.

I slutet på april var det lite grand "ett steg fram och ett tillbaka" över våren. Ty när väl frostnätterna troddes vara över den 22 april och det blev varmare fick vi ändå ytterligare en frostnatt på halsen natten till den 28 april då det var 2,5 minusgrader.

Förmodligen är det nu slut på nattfrosten ty nu verkar det bli riktigt varmt och fint framöver med över 20 grader på dagarna.

Våren avancerar, sakta men säkert

2006-04-25T09:05:00.000+02:00

Efter -2,7 grader på morgonen lördagen den 22 april i Vänersborg steg temperaturen med solens hjälp till +14,2 grader under eftermiddagen, vilket var nytt rekord för året.

Dagen efter, söndagen den 23 togs ytterligare ett steg framåt. Tidig morgon var det -1,5 grader, men frampå eftermiddagen nåddes 15,1 grader, nytt årsrekord igen. Samma eftermiddag noterades även årshögsta i Sverige med 17 grader i Västerlösa i Östergötland.

Ett dygn senare var det åter dags för en liten framryckning för våren eftersom det under natten till måndagen den 24 april aldrig var kallare än +6,4 grader i Vänersborg. Det måste bli ett slut på frostnätterna för att växtligheten ska kunna skjuta fart på allvar.

Kallaste vintern på 19 år

2006-04-12T17:22:00.000+02:00

Den kallaste vintern sedan 1987 är slut. Den blev allt kallare ju längre den led. Det var länge sedan marken var snötäckt under så lång tid och länge sedan snötäcket var så djupt. Nederbörden, av vilken det mesta föll som snö, var normal och tämligen jämnt fördelad över säsongen. Solen visade sig en hel del, särskilt i slutet av vintern.

Vintern kom igång lite försiktigt, vilket medför att räknar man på hela perioden december-mars var faktiskt vintern 1995/96 en halv grad kallare än den senaste upplagan. De flesta minns nog hur snöstormen den 17 november 1995 rivstartade den vintern för tio år sedan. Ser man däremot på perioden januari-mars är den senaste vintern den kallaste sedan säsongen 1986/87.

Vad som främst kännetecknar årets vinter är att mars, som var ovanligt kall, blev för 15:e gången sedan observationsstarten 1860 kallaste vintermånad. Det var 18 år sedan det senast hände. Under de senaste 147 vintersäsongerna har för övrigt december varit kallaste månad 25 gånger, januari 42 gånger och februari 64 gånger. Högst anmärkningsvärt är att november en enda gång varit kallaste vintermånad och det var vintern 1998/99.

Av de 19 senaste vintrarna har hela 16 varit mildare än normalt. Förutom den senaste kalla vintern och tidigare nämnda vintern 1995/96 är det endast vintern 1993/94 som varit kall, vilken för övrigt ”räddades” endast på grund av att februari 1994 var sällsynt kall.

I slutet av 1800-talet var däremot mildvinter en ovanlig företeelse. Av de 14 första vintrarna som observerades (1860-1873) var endast en varm och under observationernas första 50 år förekom bara åtta mildvintrar. Därefter blev varma vintrar lika vanliga som de kalla. Under perioden 1920-1950 var i genomsnitt varannan vinter av det milda slaget. Som en parentes i ”värmeeran” passerade då de fruktansvärt stränga vintrarna 1940-42. Efter dessa tre decennier med ofta förekommande vintervärme slog det om åt andra hållet så att under perioden 1951-1987 var det mildvinter endast vart sjätte år. Därefter följde en rekordlång svit av fullständig unik vintervärme. 1990 började björkarna spricka ut redan i slutet av februari, eftersom månaden var varmare än en normal april. Från sett vintrarna 1994 och 1996 var vintervärmen ovanligt kraftig under perioden 1988-2000. Därefter blev det något kallare, även om det fortfarande var milt för årstiden, fram till i år då vintern till slut slog till med full kraft. Kan det vara ett trendbrott?

Årets vinter (dygnsmedeltemp. under noll) drog igång mest på försök i andra halvan av november med minusgrader och lite snö, -10 grader och 5 cm snö. Efter en mild första halva av december blev det gradvis allt kallare, -10 grader, och ett permanent snötäcke kom på plats den 26 december. Det låg kvar till den 12 januari, då en mildvädersvecka ordnade sex dagars barmark.

Från sista halvan av januari och till slutet av mars var det tidvis riktigt kallt i synnerhet nattetid. Solen fixade rätt ofta skön dagsmeja. Den 19 januari var marken snötäckt igen och sedan blev det inte barmark förrän den 4 april. Det innebär att från 26 december till 4 april var marken snötäckt inte mindre än 93 dagar. Snödjupet växte undan för undan och var som mest 44 cm i slutet av mars. Kylan intensifierades. I slutet av januari och mitten av februari var det -18 grader, vilket ökades på till -21 under två dagar i början av mars. Skönaste dagsmejan +8 i mitten av mars då sol och svaga vindar rådde. Den 27 mars kom vårvärmen och i kombination med regn var snötäckets saga all efter drygt en vecka.

Obs! Eftertryck medges om källan anges!

Värmerekord!

2006-04-11T17:02:00.000+02:00

Våren framskrider långsamt. Igår den 10 april hade vi förhoppningsvis sista snötäcket på 1 cm vilket solen snabbt tog kål på.

Under de senaste dagarna har sädesärlan och nässelfjärilen visat sig och idag såg jag en flock strandskator (cirka 20 stycken) flyga ut över den helt istäckta Vassbotten i Vänersborg (den allra sydligaste delen av Vänern).

Idag den 11 april steg temperaturen under middagen till +9,4 grader i Vänersborg. Det är rekord för året hittills.

Hittills har dock våren varit väldigt blygsam i jämförelse med t ex april 1999. Redan den 2 april det året var det +18,7 grader, vilket var rekord för årstiden.

Sällsynt kall mars lovar kall april

2006-04-07T09:19:00.000+02:00

För andra året i rad var mars kall, i år till och med sällsynt kall och kallast på 19 år. Nederbördsmängden var ungefär normal. Snötäcket var som regel drygt 30 cm. Månaden var tidvis riktigt solig. Statistiken säger att även april blir kall.

Länge verkade årets mars bli kallast sedan mars 1969, som är den tredje kallaste marsmånaden (medeltemp. -6,5) i Vänersborg sedan observationsstarten 1860. En mildluftsattack i slutet av månaden höjde dock medeltemperaturen till -4,6 grader, vilket är kallast sedan mars 1987, som var ytterligare en halv grad kallare. Normalvärdet är för Vänersborg +0,1 grader, medan Trollhättan har +0,6, tack vare längre avstånd till den under våren kylande Vänern. Fördelat på 15 dygn föll 42 mm nederbörd, varav 20 mm kom som regn i slutet av månaden. Normalvärde är för både Vänersborg och Trollhättan 45 mm. Solen var en flitig gäst eftersom det var klart eller halvklart under 20 dagar, medan det var molnigt eller mulet under de övriga elva.

Under 1800-talets senare hälft var det ej ovanligt med sträng marsvinter. Allra kallast var marsvädret 1888, då medeltemperaturen i Vänersborg var så låg som –8,1 grader (fortfarande månadsrekord). Därefter följde en drygt halvsekellång period med oftast skön marsvår istället för kraftig marskyla. År 1942, med marsrekord –27 i Vänersborg, inleddes en nästan lika lång period med flera mycket kalla marsmånader, varav 1942, 1962, 1969 och 1987 års upplagor var de värsta. Första marsveckan 1987 låg nattemperaturen regelbundet runt –20. Efter köldurladdningen 1987 och en ganska kall mars 1988 tvärvände månaden. Från och med 1989 och fram till i år har månaden endast varit kall 1996, 2001 och 2005, även om kylan då var beskedlig.

Medelvärdet för marstemperaturen 1989-2005 ligger nästan två grader över normalvärdet, vilket är högst anmärkningsvärt. Mars 1990, medeltemp. +5,3, är tillsammans med mars 1938 den varmaste marsmånad i Vänersborg sedan mätningarna började. Lika varmt var det i mars 1938 vid den sedan många år nedlagda stationen i Trollhättan. 1990 hände det unika att första sommardygnet (dygnsmedeltemp. över +10) infann sig några dagar före (!) vårdagjämningen. Det blir intressant att se om årets ovanligt kalla mars, som intar en delad nionde plats i marsmånadernas köldliga, kommer att innebära ett trendbrott i den marsvärme som startade 1989.

Mars 2006 började med lågtryck, molnigt, normalkallt för årstiden, 30 cm snötäcke, vilket ökades på med någon cm per dag de första dagarna. Den 3:e började arktisk kyla invadera landet och det blev gräsligt kallt när molntäcket lättade dagen efter. Den 5:e noterades -21,1 grader och den 7:e -21,3 (månadens kallaste). Den värsta kylan höll i sig i en och en halv vecka då det även var flera minusgrader mitt på dagen.

Från den 16 och ytterligare tio dagar framåt var det fortfarande kallt för årstiden men det blev åtminstone dagsmeja med tidvis flera plusgrader. Varmast var det den 19:e då solen i kombination med svaga vindar lyckades pressa fram +8,0, vilket var månadens varmaste och årets högsta temperatur. Natten till den 24:e ökade ett snöfallsområde på snötäcket till 44 cm (vinterns djupaste). Följande natt var det -16 grader. Men sedan tog marsvintern slut ty mildluft från väster tryckte på och för första gången i månaden blev det milt för årstiden. Från den 27:e till månadens slut regnade det varje dag och snötäcket sjönk ihop till 13 cm den 31:e.

Vänersborgs 146-åriga väderstatistik säger att när mars varit mycket kall, som i år, är sannolikheten 91 procent att april blir kallare än normalt. Det betyder att i tio fall av elva blir april kall. Förhoppningsvis inträffar i år det elfte fallet då det inte stämmer.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges!

Mera snö...

2006-03-24T16:07:00.000+01:00

Natten till fredag 24 mars fick Vänersborg ytterligare 13 cm snö (11,5 mm i smält form). Det fick snötäcket, som nu har legat sedan den 19 januari, att öka till 44 cm, vilket är rekord för vintern.

Tidigare säsongsrekord var 39 cm uppmätt den 19 februari. Förmodligen får man gå tillbaka till 1979 för att hitta mera snö. Då var snötäcket i februari 51 cm.

Den 21 mars såg jag en fluga!

2006-03-24T16:06:00.000+01:00

I tisdags, den 21 mars, var det en härligt solig dag. Då syntes den första flugan utomhus. Det blev emellertid bara +3,5 grader.

19 mars - varmast i år

2006-03-24T15:55:00.000+01:00

Söndagen den 19 mars lyckades en strålande sol i kombination med svaga vindar pressa upp temperaturen till +8,0 grader, vilket är hittills varmast för i år.

Så varmt har vi inte haft sedan den 12 december då det var 8,6 grader.

En kall vår väntar, tyvärr !

2006-03-20T08:51:00.000+01:00

Vårdagjämningen den 20 mars innebär inte att en skön vår är i annalkande, snarare tvärtom. Våren kommer att bli kall. Åtminstone om man får tro väderstatistiken som i år är väldigt tydlig, eftersom mars månad i hela landet varit osedvanligt kall. Skidanläggningar är att gratulera eftersom skidsäsongen lär kunna hålla på ovanligt länge, då det är gott om snö i hela landet.

Vänersborgs väderstatisik börjar år 1860 och visar att under de senaste 146 åren har mars månad 22 gånger varit lika kall som i år. Inte mindre än 20 gånger var sedan efterföljande april kallare än normalt. Det betyder en sannolikhet på 91 procent, eller i nio fall av tio blir också april kall när mars varit så ovanligt kall som i år. Som tröst för den vårträngtande skall dock nämnas att i ett fall på tio stämmer det inte och man vet aldrig när det tionde fallet inträffar.

Årets kalla mars pekar även mot en kall maj. Här är dock sannolikheten något mindre, 73 procent, vilket betyder att i tre fall av fyra blir även maj kall. Det borde kunna glädja jordbrukarna mot bakgrund av det gamla ordstävet: ”April våt och maj kall, fyller bondens lador all”. Man måste hålla i minnet att sannolikheten för en kall maj visar att i ett fall på fyra stämmer det inte och ingen vet när detta fjärde fall inträffar.

Senaste gången mars var lika kall som i år var 1987. Tyvärr hade Vänersborg det året den sämsta sommaren som noterats sedan 1860. Då är det roligare att påminna om året 1947 då mars också var ovanligt kall. Sommaren som sedan följde var en av de absolut varmaste och längsta sedan mätningarna började.

Jag behöver väl knappast tillägga att jag inte blir ledsen om den statistiska prognosen för kommande vår visar sig vara felaktig.

Ännu kallare!

2006-03-08T09:24:00.000+01:00

Klockan 7 på morgonen den 7 mars var det i Vänersborg -21,3 grader, vilket alltså betyder ytterligare en sänkning med 0,2 grader från det säsongsrekord som noterades natten till den 5 mars.

Normalkall februari med mycket snö

2006-03-06T15:47:00.000+01:00

Februari var endast obetydligt kallare än normalt. Det föll en hel del nederbörd, nästan allt som snö. Ett snötäcke på några decimeter förekom under hela månaden. Då och då var det riktigt soligt.

Årets februari var märklig så till vida att 15 dygn var varmare än normalt, men av desa var endast två tövädersdygn (medeltemp. över noll). När snöfallsområden drog in låg temperaturen som regel på en eller annan minusgrad vilket fick snötäcket att växa under månadens gång.

Några rätt kalla dagar resulterade i en medeltemperatur 0,2 grader under normalvärdet, som för Vänersborg är -2,8 grader och Trollhättan -2,6. På elva dagar föll det 50 mm nederbörd, av vilka 5 mm var regn. Under tolv dagar var det klart till halvklart medan himlen var mulen under de övriga 16 dagarna.

Februaris temperatur förändrades dramatiskt under 1988-2002. Den 15 år långa perioden hade ett medelvärde så högt som +0,1 grader, vilket är normalt för månaden mars. Aldrig tidigare har månaden varit så mild. Normalvärdet överskreds med nästan tre grader, vilket är en otroligt stor avvikelse för att gälla 15 år. Under denna period var det endast 1994 och 1996 som februari var kallare än normalt. Däremot inryms de senaste 147 årens tre allra varmaste februarimånader. 1989 och 1990 var månaden osannolikt mild, 1990 varmare än en normal april, vilket fick björkknopparna att spricka i slutet av månaden. Februari 1998 var den tredje varmaste som observerats. Nytt månadsrekord, +13,2 grader, avlästes då i Vänersborg.

Märkligt är att mildperioden föregicks av 12 år (1976-1987) med den i medeltal vassaste februarikyla som observerats här. Månadens medeltemperatur var då 4,3 minusgrader. Kanske är vi nu på väg tillbaka till mera normal februarikyla igen eftersom vi i år för fjärde året i följd hade en vintrig (medeltemp. under noll) februari, som nästan var lika kall som februari 2003, det nya seklets hittills kallaste februarimånad.

Även februarinederbörden förändrades högst avsevärt under dessa 15 år. Februari är normalt årets torraste månad. För Vänersborg är normalvärdet 37 mm och för Trollhättan 39 mm, men under perioden 1988-2002 ligger genomsnittet på 70 mm, vilket är en 90 %-ig ökning. Fem av de åtta allra våtaste februarimånaderna sedan observationsstarten 1860 har infallit under denna 15-årsperiod. Rekordet 136 mm noterades 1990.

Februari 2006 började med högtryck, minusgrader, en del sol och 22 cm snö. En mycket tillfällig mildluftsattack ordnade +4,0 grader på kvällen den 6:e, månadens varmaste. Ett lågtryck närmade sig och från den 5:e och sex dagar framåt föll 27 mm snö (i smält form) och 2 mm regn. Snötäcket hade växt till 33 cm den 10:e, då ett nytt högtryck tog över. Det klarnade upp och blev riktigt kallt, -18,5 grader den 11:e, månadens kallaste.

Genom ett lågtryck med mildare väder, men ändå inte blidväder, föll det 13 mm snö den 16-19, varvid snödjupet den 19:e mättes till 39 cm, förmodligen mesta snön i februari sedan 1979, då vi hade 51 cm. Efter att vi haft månadens enda riktiga blidvädersdag den 23:e med +3,6 grader, blev det kallare under slutet av månaden. Både den 26:e och 27:e var det -15 när solen gick upp.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges.

Säsongens kallaste natt

2006-03-06T08:55:00.000+01:00

Under natten till söndagen var det i Vänersborg -21,1 grader, vilket är vinterns hittills lägsta temperatur. Det är den lägsta temperatur, som uppmätts i staden sedan den 5 januari 2003 då det var -23,3 grader.

För att hitta en lägre temperatur i mars månad får man gå tillbaka till den sällsynt kalla vintern 1987 där den 2 mars uppvisade -21,8 grader.

Mycket snö i Vänersborg

2006-02-21T13:46:00.000+01:00

Kl. 16 den 19 februari hade snödjupet i Vänersborg ökats på till 39 cm vilket är säsongens hittills djupaste. För att hitta ett ännu tjockare snötäcke får man gå tillbaka till 31 dec 2000 då vi hade 41 cm. Däremot får man gå mycket långt tillbaka för att hitta större snödjup i februari.

Under den mycket kalla fabruari 1994 var snödjupet som mest 36 cm. Lika djup var snön under den ännu kallare februari 1970, som faktiskt var "krigsvinterkall".

För att hitta djupare februarisnö än det vi nu har får man kanske gå 40 år tillbaka i tiden till den helt unika vintern 1966 där snön i februari var 110 cm djup. Då var Dals Rostock värst i Sverige med 180 cm.

Snö och kyla i Vänersborg

2006-02-13T08:53:00.000+01:00

Natten till lördag 11 februari noterades i Vänersborg den lägsta temperaturen hittills för säsongen då det var -18,5 grader. Det är kallast sedan den 22 januari 2004 då -19,1 grader avlästes.

Det kraftiga snöfallet som slutade natten till fredag den 10 februari ökade på snötäcket till 33 cm, vilket är säsongens hittills djupaste. Man får gå tillbaka till 2 januari 2001 för att hitta ännu djupare snö. Då var det 36 cm

Kallaste januari på 19 år

2006-02-10T16:10:00.000+01:00

Som helhet var det kyla och snö som gällde under januari. Det kom lite mindre nederbörd än normalt av vilken mer än hälften föll som snö. Endast under en kort period i månadens mitt rådde barmark. Trots att januari var kraftigt högtrycksdominerad var himlen oftast täckt av moln. Först i slutet av månaden blev det lite soligare.

Årets januari var aningen kallare än januari 2004 och därmed får man gå tillbaka till 1987 för att hitta kallare januariväder. Detta trots att det i år bara var en grad kallare än normalt. Medelvärde för både Vänersborg och Trollhättan är –2,6 grader. På 6 nederbördsdagar föll det 51 mm, varav 20 mm kom som regn. Normalvärde är för Vänersborg 55 mm, medan Trollhättan ligger 1 mm lägre. Medianvärdet för snödjupet var 19 cm, 5 cm mer än januari 2004, som var senaste snövintern. Sex klara dagar bjöds vi på, medan de mulna dagarnas antal var 20.

Frånsett senare decennier har januari inte ändrat sig mycket sedan vädermätningarna startade 1859/60. Dock förekom under det unikt varma 1930-talet åtta år i följd, 1932-39, med mildare januariväder än normalt. Direkt därefter följde krigsvintrarna där januari 1941 och 1942 står för den strängaste januarikyla som noterats. Januari 1942 var medeltemperaturen i Vänersborg –10,8 grader och i Trollhättan –11,1.

Januarivärmens rekordstegring under 1980-talet är märklig. Efter 101 år sattes nytt rekord 1975, +3,0 grader, ökning fyra tiondelar. 1983 blev det +3,3. 1989 höjs sedan rekordet till osannolika +4,3 grader, lika varmt som en normal april (!). 1980-talets januari bjöd även sträng kyla, åren 1982, 1985 och 1987. Januari 1987 är den tredje kallaste som observerats och jämförbar med krigsvintrarnas värsta kyla. Efter 1987 har det mest varit skräp med januarivintern, som aldrig varit riktigt kall. Ganska kall var månaden emellertid 1995-97 liksom även 2003, 2004 och i år. I övrigt har det oftast varit blötvinter.

Januari 2006 började med att ett mäktigt högtryck byggdes upp, vilket ledde till en dryg veckas vinterväder (dygnsmedeltemp. under noll). Den 14:e var det -14 grader. Den 10:e närmade sig ett lågtryck med friska milda sydvästvindar och det blev snabbt blidväder. Den 10:e och 11:e föll det 21 mm nederbörd, nästan allt som regn. Snötäcket försvann på ett par dagar. Den 1 januari var snödjupet 24 cm, medan det var eliminerat den 13:e. Den 11:e och 12:e var det riktigt milt med månadens toppnotering den 12:e, +6,1 grader. Högtrycket kom dock rätt snabbt tillbaka och det blev kallare igen. Från den 15:e var det sedan vinter månaden ut.

En tillfällig svacka i högtrycket runt den 20:e resulterade i mycket snö. Det började på eftermiddagen den 19:e och höll sedan på i ett och ett halvt dygn. Sammanlagt kaom det 28 mm i smält form. Det gav ett snötäcke på 26 cm. Därefter blev det riktigt kallt, -18,4 grader natten till den 22:e (månadens kallaste). Efter några dagars lindrad kyla blev det kallare igen den 26:e och nästa dag noterades 14 minusgrader. Kylan stod sig månaden ut men den 31.e som var en strålande solig dag märktes den första dagsmejan av då det kortvarigt var +4 under tidig eftermiddag.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges.

December - något varmare och våtare än normalt

2006-02-09T15:40:00.000+01:00

December var både något mildare och något våtare än vad som är normalt. Nästan hälften av månadens nederbörd kom som snö, huvudsakligen under sista veckan, med snötäcke som följd.
På grund av att första hälften av december var mycket mild och andra halvan normalkall blev månaden som helhet cirka en grad varmare än normalt. Normalvärde är för Vänersborg -0,9 grader. Trollhättan har en tiondels grad kallare. Den sammanlagda nederbörden uppgick till 69 mm. Normalt för Vänersborg och Trollhättan är 59 respektive 63 mm. Tolv dagar var himlen klar eller halvklar medan övriga 19 stod för molnigt eller mulet väder. Inga svåra stormväder noterades, även om vinden friskade i ibland.

I slutet av 1800-talet var december i tre fall av fyra regelrätt vintermånad (medeltemperatur under noll). Därefter blev det mildare. Under 1930-, 1940- och 1950-talen kulminerade decembervärmen med 1934 års upplaga som ännu gällande högsta medelvärde, +4,2 grader, i både Vänersborg och Trollhättan. Endast i två fall av fem var månaden då av vinterkaraktär. Den ”värmeeran” fick ett tvärt slut och 1960-talets decembersiffror påminde mycket om ”1800-kallt".

Efter fyra mycket milda julmånader i början av 1970-talet blev det plötsligt smällkallt. December 1978 var kallast på över 60 år och tre år senare med medelvärde -6,6 var månaden förmodligen den kallaste decembermånaden sedan 1788. Efter en lite mildare period har månaden under de senaste elva åren varit riktigt kall fyra gånger; 1995, 1996, 2001 och 2002. Nyårsafton 2002 noterades nytt köldrekord för månaden, -25,5 grader. Därefter var december mycket mild både 2003 och 2004, och som nämnts ovan, ganska mild 2005.

I månadsskiftet nov/dec skedde en övergång till mycket milt väder som varade till månadens mitt. Sent på kvällen den 11:e december var det +9,4 grader, månadens varmaste. Under första veckan rådde lågtryck med mycket regn, 35 mm. Månadens största dygnsmängd, 15 mm, föll den 6:e. Från den 11:e och två veckor framåt var det tidvis rätt soligt och endast lite nederbörd. Den 16:e blev det vinter. Med undantag för den 22-24:e varade vintervädret månaden ut. Den 18.e december avlästes -10,8 grader, månadens kallaste.

Julafton ingick med barmark och nästan sju plusgrader men var ändå vacker på grund av sol och klarblå himmel. Redan på juldagen blev det kallare och det föll lite snö som gav ett centimeter-djupt snötäcke. Året avslutades med tre snörika dygn med sammanlagt 26 mm nederbörd i smält form. Den 29.e var det dags för vinterns första snöoväder med tätt snöfall och hård nordostlig vind (månadens blåsigaste dygn). Snötäcket växte till 15 cm. Sent under nyårsaftonens kväll föll ännu mera snö och året avslutades med ett snödjup på 20 cm.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges.

I början extremt varmt med sommardygn, i slutet vinter

2006-02-09T15:39:00.000+01:00

Första halvan av november var exceptionellt mild med flera sommardygn och varmaste novemberdagen på 110 år. Den regnfattiga hösten fortsatte även om november närmade sig normalvärdet. Först i andra månadshalvan visade sig solen en hel del, vilket särskilt gäller tredje veckan.

Aldrig tidigare har november börjat så varmt som i år och rekorden verkade vara inom räckhåll. En kall andra månadshälft pressade dock ner medeltemperaturen till 4,4 grader, vilket är knappt två grader över normalvärdet. Medeltemperaturen för de nio första dygnen låg på över tio grader, vilket är sommargodkänt. I månadens mitt skedde en kraftig omsvängning till kyla. Normalt skall det skilja två grader mellan första och andra månadshalvan. I år skiljde det hela tio grader, från +9,5 i första till -0,5 grader i andra halvan. Det kan jämföras med att från slutet av september hoppa direkt till mitten av december.

Det föll 72 mm nederbörd, nästan allt som regn, att jämföras med normalvärdet 81 mm. Under elva dagar var det klart till halvklart, medan övriga dagar bjöd på molnig eller helmulen himmel. Även om vinden friskade i ibland förekom inga regelrätta stormväder.

November var ofta kall och ibland vinterdominerad (medeltemp. under noll) i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Först under slutet av 1920-talet blev månaden avsevärt varmare och 1930-talet kunde rada upp flera mycket milda novembermånader med 1938 års upplaga som gällande rekord (+6,4). Under perioden 1926-1984 var månaden bara vinterbetonad en enda gång och det var 1965.

Efter 1984 blev november kallare igen. 1985 var månaden seklets tredje kallaste med tydlig vinterstämpel. 1990-talet bjöd på mycket novemberkyla. Mest minnesvärd är den fruktansvärda snöstormen 17 november 1995. De senaste åren har det svängt häftigt om månaden. 1998 var november 1900-talets näst kallaste med medeltemperatur –1,0 grader (1919 –1,1). Två år senare var det åt andra hållet. Då förekom några sommardygn (medeltemp. över +10) och värmerekordet från 1938 tangerades. Efter en mycket kylig novembervariant 2002, två grader under normalt, har det åter vänt och blivit milt.

November 2005 började lågtrycksbetonat, ostadigt med regn var och varannan dag samt osedvanligt milt. Vid midnatt natten till den 4 var det 13 grader. Samma dag blev det sedan +13,8. Så varmt har det inte varit i november sedan 1895 då det var 14,0 grader. Fram t o m den 15 kom det 61 mm med största dygnsmängd, 14 mm den 6. Efter månadsmitten föll det bara 11 mm.

Den 16 steg lufttrycket och kalla nordliga vindar ordnade snabbt sex dagars vinterkyla (dygnsmedeltemp. under noll), men också sex soliga dagar. Efter några dagars milt väder återkom vinterkylan den 27 och varade månaden ut. De två sista dagarna snöade det lite grand, vilket resulterade i ett snötäcke på 5 cm. Sent på kvällen den 30e november var det -10,4 grader, månadens kallaste.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges.

Mild oktober med strålande brittsommar

2006-02-09T15:29:00.000+01:00

Oktober 2005 var högtrycksdominerad, tidvis riktigt solig och mild. Nederbörden nådde inte upp till normalvärden. Brittsommaren gjorde verkligen skäl för namnet.

En dryg veckas kallväder drog ner medeltemperaturen som ändå hamnade en grad över normalvärdet som för Vänersborg är 7,4 grader, medan Trollhättan på lite längre avstånd från den om hösten värmande Vänern har 7,2 grader. Högtrycksdominansen medförde att nederbörden stannade vid 50 mm, ganska långt från normalvärdet 79 mm. Trollhättans normalvärde är 86 mm. Förra året kom det 121 mm i oktober. Hela 15 dagar bjöd på klar himmel medan det var mulet under åtta dagar och lika många dagar växlade molnigheten.

Månaden började ostadigt med moln och 5 mm regn. Redan den 2:e byggdes ett högtryck upp och det blev soligare och varmare. Den 4:e var det 18 grader. Men mer skulle det bli. På självaste Birgittadagen den 7:e passerades 20-strecket, då 20,3 grader noterades, den näst högsta temperaturen i oktober sedan maximimätningarnas början 1880. Rekordet 20,5 grader avlästes oktober i 1985. En tillfällig försvagning i högtrycket den 9:e släppte igenom 3 mm regn. Därefter var det uppehållsväder ända till den 20:e. Från den 11:e, som ordnade 19 grader, var det soligt i en dryg vecka. Samtidigt blev det nu långsamt kyligare.

Under månadens två första veckor hade sydvindar försett oss med värme, men från den 15:e förde nordvindar ner kall luft över landet och det blev riktigt kyligt med minusgrader nattetid. Som kallast var det -3,9 grader den 19:e. Dagen efter tog ett veckolångt lågtryck över med ostadigt och molnigt väder. Under lågtrycksveckan föll det 41 mm nederbörd. Största dygnsmängderna kom den 22:e och 25:e med 16 mm resp. 18 mm. Den 25:e började nederbörden som snö (2 mm) vilket gav ett cm-tunt tillfälligt blötsnötäcke på morgonen. Från den 28:e var det åter fritt fram för milda sydvindar och samma dag det blev årstidsmässigt rekordvarmt med nästan 17 grader. Varmluften låg kvar månaden ut.

Från observationsstarten 1859 och drygt 100 år framåt blev oktober successivt allt varmare. Den tjugo år långa perioden 1953-1972 bjöd på enastående milda oktobermånader, där rekordet från 1961 intar en särställning. Det året var oktober septemberlik med medeltemperaturen 11,2 grader i Vänersborg och 10,7 i Trollhättan. Det var extremt milt i hela landet. Haparanda t ex hade inte en enda frostnatt. Sedan mitten på 1980-talet har det verkat som om vi varit på väg mot kyligare oktoberväder, men sällsynt milda oktobermånader 1995, 2000 och 2001 kan tyda på att den trenden är bruten trots årets kraftiga bakslag.

Under de senaste dryga 40 åren har oktoberkyla varit ganska sällsynt i våra trakter och förutom 2002 och 2003 endast drabbat oss 1973-74, 1979-80, 1988, 1992-94 samt 1997. Med undantag för oktober 1992 som var den kallaste sedan 1905 och den tredje kallaste som observerats är de senaste decenniernas kalla oktobermånader som ljumma västanfläktar jämfört med oktoberkylan på 1880-talet. Värst var det 1880 då månadens medeltemperatur här endast blev 2,0 grader (kallare än en normal november). Många ännu gällande köldrekord för oktober sattes då. T ex var det i Skara 18 minusgrader och i Sveg i Härjedalen 32. Året efter noterades en oktobernatt –12 grader i Vänersborg, vilket märkligt nog tangerades 2003.

Aldrig tidigare har det svängt så om oktober som det gjort under 2000-talet. De två första åren fick månaden sommargodkänt (medeltemp. över +10). Därefter tvärvände månaden och blev mycket kall i två år. Efter en normalvarm oktober förra året är vi i år, som konstaterats ovan, tillbaka i värmen.

Obs! Eftertryck medgives om källan anges.

Efter en mild april: Goda chanser för en varm sommar

2006-02-09T15:28:00.000+01:00

Solen flödade, särskilt i sista halvan av april och månaden var riktigt varm. Nederbörden var något mindre än normal. Statistiken pekar nu mot en varm sommar.

Endast sex dygn var lite kyliga för årstiden, vilket ledde till att månaden som helhet blev en och en halv grad varmare än normalt, vilket för Vänersborg är 4,3 grader, medan Trollhättan på längre avstånd från den vårkalla Vänern har +5,0. Förra årets mycket varma april var ytterligare en grad varmare. Ännu något varmare var emellertid månaden 1999 och 2000 och var då faktiskt varmast på 80 år. Man får gå tillbaka till 1985 och 1986 för att hitta riktig aprilkyla. Månaden som helhet har inte varit kylig efter 1988.

Vänersborgs 145-åriga väderstatistik säger att när april, liksom i år, varit varm blir sommarvädret i två fall av tre varmare än normalt. Förra året stämde inte sambandet så bra eftersom juni och juli inte var mycket att hurra för, medan augusti var kanon. Man vet aldrig när det där tredje fallet, då det inte stämmer, uppenbarar sig.

I det oftast soliga vädret nådde inte nederbörden upp till normal nivå vilken för Vänersborg är 39 mm och 42 mm för Trollhättan. I år kom det 34 mm varav 6 mm var blötsnö. Under hälften av månadens dagar var himlen klar och under sex var den mulen. Resterande nio dagar växlade molnigheten.

April är årets mest spännande vädermånad. Allt kan hända från bister vinter till högsommarvärme (minst +25). 1942, slogs nytt aprilköldrekord i Vänersborg, -19. Sibiriskt kalluftsutbrott i april 1966 ledde till minusgrader även dagtid. Den 5 april 1970 lamslog en snöstorm västra Götaland. Snötäcket ökade i Vänersborg till 55 cm, säsongens djupaste. I Ulricehamn låg snön meterdjup. Ett dygnslångt snöfall resulterade den 4 april 1998 i ett 43 cm djupt nysnötäcke i Vänersborg, säsongens djupaste.

Men det kan också vara mycket varmt. 1959 var det 25 grader den 15 april. Ännu varmare var det den 27 april 1993, då 26,6 grader noterades. Nytt rekord och faktiskt 1993 års högsta temperatur i Vänersborg. Årshögsta i april har aldrig förekommit tidigare. 2000 noterades +23 i Vänersborg och +25 i Trollhättan.

April 2005 började med några dagars högtryck, sol och stigande dagstemperaturer, vilket faktiskt resulterade i första sommardagen (medeltemp. minst +10) den 4:e med max.temp. på 18,6 grader, vilket blev varmast i månaden. Nätterna var kalla, runt -4. Den 5:e tog lågtryck över och vädret blev sydvästblåsigt, molnigt och ostadigt med sjunkande temperaturer på dagen och stigande om natten. Den 14:e blev middagstemperaturen inte högre än +4. Denna väderbild med nederbörd var och varannan dag varade till mitten av månaden och gav sammanlagt 31 mm. Den 7-8 kom det 21 mm, varav 6 mm blötsnö den 8:e, vilket gav ett tumsdjupt tillfälligt snötäcke.

Den 16:e var det slut på lågtrycken och högtryck tog över under resten av månaden. Nästan två veckors soligt uppehållsväder följde. Till en början var nätterna mycket kalla. Den 23:e var det -4,8 grader, månadens lägsta. Solen pressade upp dagstemperaturen till 16 grader den 25:e. Månaden avslutades med en del moln och lite regn den 29-30, men under valborgsmässoaftonens eftermiddag klarnade det upp och vinden lade sig, varför vädret på kvällen blev perfekt för att sjunga in våren.