Januari 2007:

Mycket mild och nederbördsrik

Som helhet blev januari ovanligt mild trots vinterväder i slutet av månaden. Det var den extremt milda första månadshalvan som bidrog till hög medeltemperatur. Den kraftigt lågtrycksbetonade månaden bjöd på riklig nederbörd. Endast några dagar fanns ett snötäcke, som då var mycket tunt.

I år var januari lika mild som månaden var för två år sedan, vilket betyder cirka 4,5 grader varmare än normalt. Det är en mycket stor avvikelse. Normalvärde för både Vänersborg och Trollhättan är –2,6 grader. Under den exceptionellt milda första månadshalvan var det lika varmt som det normalt är i månadsskiftet oktober/november. Månadens sista tredjedel bjöd däremot på normal januarikyla. För att hitta ännu varmare januariväder får man gå tillbaka till 1990.


Januari var en av de mest lågtryckbetonade månaderna på mycket länge, vilket ledde till hela 23 nederbördsdagar. Samman lagt föll det 130 mm, varav 17 mm som snö. Man får gå tillbaka till 1951 för att hitta en våtare januari (131 mm). Årets januarisumma är det fjärde högsta värde som noterats sedan observationsstarten 1860. Värst är januari 1918 med 135 mm. Trots de många nederbördsdagarna var det ändå klart till halvklart under tolv dagar, vilket gav solen en del chanser. Under månadens övriga 19 dagar var det molnigt eller mulet.


Frånsett senare decennier har januari inte ändrat sig mycket sedan vädermätningarna startade 1859/60. Dock förekom under det unikt varma 1930-talet åtta år i följd, 1932-39, med mildare januariväder än normalt. Direkt därefter följde krigsvintrarna där januari 1941 och 1942 står för den strängaste januarikyla som noterats. Januari 1942 var medeltemperaturen i Vänersborg –10,8 grader och i Trollhättan –11,1.


Januarivärmens rekordstegring under 1980-talet är märklig. Efter 101 år sattes nytt rekord 1975, +3,0 grader, ökning fyra tiondelar. 1983 blev det +3,3. 1989 höjs sedan rekordet till osannolika +4,3 grader, lika varmt som en normal april (!). 1980-talets januari bjöd även sträng kyla, åren 1982, 1985 och 1987. Januari 1987 är den tredje kallaste som observerats och jämförbar med krigsvintrarnas värsta kyla. Efter 1987 har det mest varit skräp med januarivintern, som aldrig varit riktigt kall. Ganska kall var månaden emellertid 1995-97 liksom även 2003, 2004 och 2006. I övrigt har det oftast varit blötvinter.


Januari 2007 började med lågtryck, nederbörd (mest regn) och mycket milt väder, vilket i stort sett varade i tre veckor. Det regnade nästan varje dag, med största dygnsmängd den 10:e då det kom 16 mm. Den 9:e kulminerade värmen då det var +10,3 grader. Tillfälligt kyligare den 11:e ledde till snö istället för regn, vilket gav ett kortvarigt snötäcke på tre cm.


Ett kraftigt väderomslag skedde den 21:e då kall luft strömmade söderut och det blev vinter. Dagen efter var det -13,0 grader (månadens kallaste). Även de följande dagarna var det som kallast snudd på 13 minusgrader. Det föll lite snö av och till. Största snödjupet, 4 cm, uppmättes den 25:e. På måmadems sista dag, den 31:e, kom värmen tillbaka med åtta plusgrader och fyra mm regn och åter var det barmark.

När januari varit så mild som i år blir februari i tre fall av fyra likadan. Det har aldrig hänt att en mycket mild januari följts av en mycket kall februari. Dock har det två år har hänt att februari blivit ganska kall efter det att januari varit mycket mild och det var 1923 och 1983.

Väderåret 2006:

Varmt för tionde året i följd

Sedan 1996 har vi bara haft varma år. Det är rekord. Trots en kall vinter var 2006 som helhet mycket varmt. Nederbörden var riklig och snötäcket under vintern det djupaste på många år.

Året 2006 hamnade på en delad tionde plats på tio-i-topp-listan över de varmaste åren sedan mätningarnas början 1860. Efter den kalla vintern var varje månad april – december varmare eller mycket varmare än normalt. Medeltemperaturen blev nästan en och en halv grad över normalvärdet, vilket för Vänersborg är 6,4 grader medan Trollhättan har 6,5. För att hitta ett ännu varmare år räcker det att gå tillbaka till 2000 som var en halv grad varmare.


De flesta av årets månader uppvisade tämligen normal nederbörd, men ändå blev den sammanlagda nederbörden riklig, vilket helt berodde på månaderna augusti, oktober och december vilka bjöd på mer än dubbla normalmängderna. Årssumman blev därvid ca 240 mm (= en tredjedels årsmängd) över normalvärdet. Betydligt mera nederbörd föll det 1999 och 2000. Under de två åren kom drygt tre normala årsmängder, vilket ledde till Vänerns kraftiga översvämning 2000 och 2001. Nederbördsrekordet sattes 2000 med 1177 mm. Normalvärdet är för Vänersborg 709 mm och för Trollhättan 740 mm.


Under slutet av 1800-talet var klimatet betydligt kyligare än vad som var fallet under stora delar av förra seklet. Det lägsta årsmedelvärdet, 4,2 grader, är från 1881. Först på 1910-talet blev det mera påtagligt varmt. En halvsekellång värmeperiod kulminerade under det unikt varma 1930-talet då alla åren utom 1931 var mycket varma. 1934 noterades gällande årsrekord för Vänersborg och Trollhättan med 8,7 respektive 8,5 grader.


1960-talet med många svala somrar och kalla vintrar påminde mycket om ”1800-kallt”. På 1970-talet vände det tillfälligt då varma somrar och milda vintrar innebar sex varma år i rad 1971-76. I mitten på 1980-talet blev det ordentligt kallt. Inte sedan vädermätningens början har någon treårsperiod varit lika kall som den 1985-87. Då var somrarna mycket kyliga och vintrarna stränga. Direkt efter dessa kalla år följde sedan en mycket varm femårsperiod, mest beroende på sällsynt milda vintrar. Efter att värmen avtagit 1993-95, fick vi så 1996, för första gången på nio år, ett år i kylans tecken. Därefter är vi tillbaka i värmen, nu för tionde året i följd.


2006 började kallt med vinter och snö. Januari var kallast på 19 år. Ju längre vintern led, desto kallare blev det. Mars var sällsynt kall och kallast sedan 1987. Den 7 mars var vinterns och årets kallaste dag då -21,3 grader noterades. Så sent som den 25 mars var det 16 minusgrader. Frånsett en veckas tillfälligt mildväder med barmark i mitten av januari låg snön ovanligt djup under hela vintern. Den 24 mars var snödjupet 44 cm, vinterns djupaste.


De sista dagarna i mars slog våren till och snön försvann på en vecka. Det blev till en början långsamt allt varmare under april men i början på maj skedde en liten värmeexplosion. Den 4 maj startade sommaren som den 9:e nådde +24. Efter en regnig och kyligare andra halva av maj tog värmen fart igen i juni med +29 i mitten av månaden. 60 mm regn i slutet av juni blev räddningen för jordbruket ty i juli föll det bara 10 mm fram till månadens sista dag, då juliregnet ökades på till 26 mm. Juli var solig och mycket varm och intog sjundeplatsen i julimånadernas värmeliga sedan 1860. Årets varmaste dag var den 27 juli med +30,4 grader. Det kraftiga värmeöverskott som hade etablerats i juli varade i stort sett hela året ut.


Vädret under årets sju första månader hade präglats av högtryck medan de sista fem månaderna var lågtrycksdominerade med mycket nederbörd som följd. September var lika varm som en normal augusti och tangerade sitt värmerekord från 1949. Oktober fick ”sommargodkänt” (medeltemp. minst +10). Första värmeunderskottet på drygt fyra månader kom i början på november som högst tillfälligt bjöd på tre vinterdygn (medeltemp. under noll) innan det var dags för den varmaste novemberdagen på 111 år då +13,9 noterades den 6 november, som även var ”sommardygn”. Årets sista sommardygn kom rekordsent, den 30 november. Senare delen av hösten var rekordvarm. Det rådde oktoberväder till mitten av december som med nästan en grad slog sitt månadsrekord från 1934. Med 153 mm blev december årets regnigaste månad och slog därmed oktober med två mm och augusti med 12 mm.