Vintern 07-08: Mycket mild vinter med extremt hög nederbörd

En av de fyra allra mildaste vintrarna och den i särklass mest nederbördsrika i Vänersborg är slut. Endast en kortare period i slutet av mars levde egentligen upp till begreppet vinter. Kortvariga snötäcken förekom sporadiskt med undantag för andra halvan av mars som bjöd mycket snö. Vintern var lågtrycksdominerad och gav till en början inte solen många chanser.

Länge verkade det som om den senaste vintern (dec-mar) 2007-08 skulle bli den varmaste sedan mätningarna startade i Vänersborg 1860. Perioden dec-feb har aldrig tidigare varit så mild, men eftersom mars för 16:e gången blev kallaste vintermånad, utan att för den skull vara kall, hamnade årets vinter tillsammans med förra årets vinter på en delad tredje plats i vintrarnas värmeliga sedan 1860. Toppar gör fortfarande den extremt varma vintern 1989-90 tätt följd av vintern 1988-89, vilka var nästan en hel grad varmare än de två senaste vintrarna.

Under de senaste 149 vintersäsongerna har för övrigt december varit kallaste månad 25 gånger, januari 43 gånger och februari 64 gånger. Högst anmärkningsvärt är att november en enda gång varit kallaste vintermånad och det var vintern 1998/99. Av de 21 senaste vintrarna har hela 17 varit mildare än normalt. Två har varit riktigt kalla, 1995-96 och 2005-06 och två ganska kalla, 1993-94 och 2002-03. Vintern 193-94 ”räddades” för övrigt endast på grund av att februari 1994 var sällsynt kall.


Vinterns (dec-mar) nederbörd var exceptionellt hög, 420 mm, varav en femtedel kom som snö. Normalvärdet är 196 mm. Både januari och mars slog nya månadsrekord. Redan vintern 1865-66 sattes ett långlivat rekord, 330 mm. Inte förrän 124 år senare, vintern 1989-90, slogs det rekordet med åtta mm. Vintern 1999-2000 nåddes 358 mm och sju år senare under fjolårets vinter noterades 370 mm, vilket alltså i år slogs med hela 50 mm.


I slutet av 1800-talet var mildvinter en ovanlig företeelse. Av de 14 första vintrarna som observerades (1860-1873) var endast en varm och under observationernas första 50 år förekom bara åtta mildvintrar. Därefter blev varma vintrar lika vanliga som de kalla. Under perioden 1920-1950 var i genomsnitt varannan vinter av det milda slaget. Som en parentes i ”värmeeran” passerade då de fruktansvärt stränga vintrarna 1940-42.


Efter dessa tre decennier med ofta förekommande vintervärme slog det om åt andra hållet så att under perioden 1951-1987 var det mildvinter endast vart sjätte år. Därefter har en rekordlång svit av fullständig unik vintervärme tagit vid. 1990 började björkarna spricka ut redan i slutet av februari, eftersom månaden var varmare än en normal april. Frånsett vintrarna 1994 och 1996 var vintervärmen ovanligt kraftig under perioden 1988-2000. Därefter blev det något kallare, även om det fortfarande var milt för årstiden, fram till för två år sedan då vintern slog till med full kraft. För vinterälskarna var det tyvärr inget trendbrott eftersom vi därefter nu har haft två synnerligen milda vintrar.
Årets vinter (dygnsmedeltemp. under noll) gjorde ett första kortvarigt försök i mitten av november med 13 cm snö och nästan åtta minusgrader. Från slutet av november var det sedan varmt eller mycket varmt för årstiden ända till mitten av mars. Dock förekom det sporadiska men beskedliga vinterattacker av tillfällig natur i mitten av december (barmarksvinter) och i början av januari (13 cm snö) med några få minusgrader. Fram till mitten av januari lyste solen mest med sin frånvaro men därefter ökades solchanserna långsamt under resten av vintern. I början av februari ordnade ett oväntat snöfall plötsligt 19 cm snötäcke som försvann efter några dagar. I mitten av samma månad var det tillfälligt nio minusgrader, vilket då var kallast sedan slutet av november. Den 18 feb. var det nästan 11 grader, vinterns högsta temperatur.

När kung Bore förväntades ha gett upp gjorde han en sista kraftansträngning och fixade elva dagars vinter från den 17 mars. Det började med ett intensivt snöfall som ledde till 36 cm snötäcke, vinterns djupaste. Ytterligare några snöfall följde. Den 23:e var det -14 grader, vinterns lägsta temperatur. Den 28 mars kom våren med milda sydvästvindar och när det två dagar senare var drygt +10 försvann snötäcket snabbt, som ändå blev 14 dagar långt. Det kan jämföras med vintern 2005-06 som hade ett 75 dagar långt sammanhängande snötäcke.

Sommarvädret

Kolla in följande kommenter i söndags i Expressen, GT och Kvällsposten. Ni kan läsa här.

Märkligt marsväder 2008: Först vår – sedan vinter, och nederbördsrekord

Årets marsväder vevades baklänges. Skön vår i första månadshalvan och försenad vinter i den andra med massor av snö. Vinterkylan reducerade värmeöverskottet. Mars var helt igenom lågtrycksbetonad med nederbördsrekord som följd i den nu 149 år långa mätserien.

Det mycket milda vädret i februari fortsatte under första hälften av mars, medan andra månadshalvan var betydligt kallare med bland annat 11 dagars vinter. Därvid reducerades det från början kraftiga värmeöverskottet, varför medeltemperaturen blev en dryg grad över det normala. Normalvärdet är för Vänersborg +0,1 grader, medan Trollhättan har +0,6, tack vare längre avstånd till den under våren kylande Vänern.


Fördelat på 19 dygn föll 102 mm nederbörd varav en dryg tredjedel föll som snö i månadens senare hälft. Därmed slogs marsrekordet från 1937 med 10 mm. Normalt skall det i både Vänersborg och Trollhättan komma 45 mm i mars. Mot bakgrund av den kraftiga lågtrycksdominansen visade sig solen mer än förväntat. Under elva dagar var det klart till halvklart medan de övriga 20 bjöd på molnigt eller mulet väder.
Under 1800-talets senare hälft var det ej ovanligt med sträng marsvinter. Allra kallast var marsvädret 1888, då medeltemperaturen i Vänersborg var så låg som –8,1 grader (fortfarande månadsrekord). Därefter följde en drygt halvsekellång period med oftast skön marsvår istället för kraftig marskyla. År 1942, med marsrekord –27 i Vänersborg, inleddes en nästan lika lång period med flera mycket kalla marsmånader, varav 1942, 1962, 1969 och 1987 års upplagor var de värsta. Första marsveckan 1987 låg nattemperaturen regelbundet runt –20. Efter köldurladdningen 1987 och en ganska kall mars 1988 tvärvände månaden. Från och med 1989 och fram till i år har mars endast varit kall 1996, 2001, 2005 och 2006 även om kylan då var beskedlig, med undantag för mars 2006, som var smällkall och kallast sedan mars 1987.

Medeltemperaturen för mars har stigit kraftigt under den senaste 20-årsperioden (1989-2008) och ligger 1,6 grader över normalvärdet, vilket är anmärkningsvärt. Mars 1990 (medeltemp. +5,3) är tillsammans med mars 1938 den varmaste marsmånad i Vänersborg sedan mätningarna började 1860. Lika varmt var det i mars 1938 vid den sedan många år nedlagda stationen i Trollhättan. 1990 hände det unika att första sommardygnet (dygnsmedeltemp. över +10) infann sig några dagar före (!) vårdagjämningen. Föregående 20-årsperiod (1969-1988) var betydligt kallare med en medeltemperatur en halv grad under det normala.

Mars 2008 började milt och lite regnigt den 1:e. Men på baksidan av ett bortdragande mycket djupt lågtryck stabiliserades vädret med några dagars uppehåll och lite kyligare från den 2:e. Natten till den 5:e var det sex minusgrader. Samma dag närmade sig nya djupa lågtryck med massor av mildluft och tio dagar i rad föll det sammanlagt 44 mm regn. Den 11:e var det +10.


Vid månadsmitten började lågtrycken gå på sydligare banor och det blev kallare. Natten till den 17:e startade ett intensivt snöfall som höll på fram till middagstid. Från barmark dagen innan hade vi plötsligt ett snötäcke på 36 cm. I smält form kom det 22 mm (månadens nederbördsrikaste dygn). Vintervädret höll i sig i elva dagar med ytterligare snöfall den 21-26 med sammanlagt 16 mm. Snötyngden och dagsmeja fick snötäcket att gradvis packas samman. Vi fick ingen vit jul, men i alla fall en vit påsk. På påskdagens morgon den 23:e var det förutom 21 cm snötäcke även -14,0 grader (månadens kallaste).


Den 27:e tackade kung Bore för sig med -12 grader och 26 cm snö. Dagen efter fick vi med sydvästliga vindar del av mycket mild luft, vilket satte racerfart på snösmältningen. Den 29:e var snödjupet 19 cm och dagen efter 14 cm. Men denna dag, den 30:e, bjöd på 10,5 graders värme (månadens varmaste) och frisk sydlig vind, varför det var barmark redan nästa dag den 31:e, som blev ett riktigt regndygn med nästan 18 mm.