Ganska normal september

September 2007 var i stort sett ganska normal. Både temperatur och nederbörd uppvisade endast små överskott. Lågtryck och högtryck balanserade varandra tämligen bra. I månadens första hälft var det tidvis riktigt soligt.

På grund av att månadens sista tredje del var varm överskred september med medeltemperaturen 11,6 grader i Vänersborg normalvärdet med fyra tiondelar. De två första tredjedelarna var nämligen rätt kyliga. Trollhättans normalvärde är 11,3 grader. På 16 regndagar föll det 86 mm regn av vilka hälften av dagarna inte kom upp i 3 mm. Största dygnsmängd var 19 mm. Normalvärde är för Vänersborg 77 mm, medan Trollhättan har 81 mm. Fram till och med den 18:e förekom elva dagar då det var klart till halvklart. Därefter var det bara molnigt eller mulet.

Från observationsstarten 1860 och ett halvsekel framåt var det vanligt med kyliga septembermånader. Därefter följde två decennier då månaden var oväxlande kylig och rätt varm. Från 1930-talet och årtiondena fram till och med 1960-talet var september som regel mycket behaglig. Månaden slog rekord 1949 med medeltemp. på 14,9 grader (lika varmt som en normal augusti), vilket tangerades 2006. Sedan var det slut med den sköna septembervärmen.

Från och med 1970-talet och fram till och med 1996 var september i våra trakter ovanligt kylig. Endast två gånger var månaden då mycket varm, 1975 och 1982. Extremt kylig var september däremot 1984, 1985, 1986 och 1993. År 1986 slog månaden med medeltemperaturen 8,2 grader det då 110 år gamla rekordet från 1876. Gällande köldrekord för månaden, 4 minusgrader, noterades just 1986.

Faktiskt är 1980-talet det decennium som uppvisar det kyligaste septembervädret sedan mätningarnas början. Men 1997 skedde ett trendbrott till varmare septembermånader. Två år senare var månaden den varmaste på 50 år och den då näst varmaste september som har uppmätts här. Efter att 2000-talet börjat med två normalvarma septembermånader har månaden därefter varit varmare än normalt, även om värmeöverskottet i år, till skillnad mot förra årets rekordtangering, var blygsamt.

September 2007 började kyligt med knappt två plusgrader den 1:e. Efter några dagars kyligt väder blev det med 20-gradig värme tre dagars skön septembersommar från den 6:e. Den 7:e nåddes 21,2 grader (månadens varmaste). Den 10:e ordnade ett snabbt passerande lågtryck 19 mm regn efter en veckas uppehållsväder. Den 14:e tog ett ganska omfattande drygt veckolångt lågtryck över med ostadigt och kyligt väder som följd. Från den 14:e till den 21:e regnade det var och varannan dag, sammanlagt 45 mm.

Vid tillfällig uppklarning blev det riktigt kyligt natten till den 19:e med markfrost. I luften var det som kallast +0,2 grader (månadens kallaste). Från den 21:e var det i stort sett varmt för årstiden under resten av september. Det berodde mest på milda nätter. Månadens varmaste natt var natten till den 24:e då det aldrig var kallare än 12,3 grader. Samma dag tangerades sedan månadens rekord 21,2 grader. Från den 25 till månadens slut var det helmulet och det kom ytterligare 20 mm regn under dessa dagar.

Regnig sommar var lite varmare än normalt

Trots en lite kylig juli blev ändå sommaren 2007 som helhet något varmare än normalt. Lågtryck dominerade vilket innebar riklig nederbörd och tidvis sparsamt med sol.

En sällsynt varm början av juni och tre varma veckor i augusti balanserade väl temperaturunderskotten i juli som dock inte var särskilt stora. Det ledde till att medeltemperaturen för sommaren (jun-aug) hamnade en halv grad över normalvärdet, som för Vänersborg är 15,0 grader. Trollhättan ligger några tiondelar högre. Fjolårets mycket varma sommar var två grader varmare än normalt och ligger faktiskt på sjunde plats på topplistan över varma somrar sedan 1860. Den makalösa sommaren 1997 (delad fyra på topplistan) med tidernas varmaste augusti låg två och en halv grader över det normala. Allra varmast var för övrigt somrarna 1914 och 1933 med medeltemperatur nästan tre grader över normalvärdet.

Efter regnrekord för perioden juni-juli föll det mindre regn än normalt i augusti, men ändå blev regnsumman för hela sommaren 371 mm, nästan dubbelt så mycket som normalvärdet 189 mm (Trollhättan 204 mm). Med det värdet hamnade årets sommar på fjärde plats på listan över regnsomrar sedan 1860. Toppar gör sommaren 1895 med 419 mm följt av 1907 med 406 mm och 1987 med 376 mm. De svala och våta somrarna 1998 och 2000 föll det 301 resp. 312 mm. Förra årets sommar åstadkom 231 mm.

Årets sommar (jun-aug) innehöll 25 ”vackert-väder-dagar”. En dylik dag skall uppfylla tre krav: ”Minst +20, mindre än 1 mm regn och en medelmolnighet klockan 8-20 på högst 50 %”. Fjolårets sommar kom upp i 46 sådana dagar. Den dåliga sommaren 1998 nådde endast upp till 13 dylika dagar, medan kalassommaren 1997 mäktade med hela 56 stycken. I år kunde vi endast njuta av sex högsommardagar (minst +25), medan förra sommaren bjöd på 31. Sommaren 1998 förekom det bara en sådan dag, medan rekordsommaren året innan radade upp 32 dylika dagar.

Äldre personer prisar med all rätt barndomens somrar. Om man undantar somrarna 2002 och 2006 samt den sällsynt varma sommaren 1997, var somrarna varmare förr. Fördelningen av Tio-i-topp-listans extremt varma somrar är intressant. Förutom de otroligt varma somrarna 2002 och 2006 förekom en sådan sommar i andra halvan av 1800-talet och en i andra halvan av 1900-talet, medan förra seklets första hälft kunde visa upp sju stycken, varav tre i mitten på 1930-talet. Under perioden 1932-1941 var alla tio somrarna mycket varma och faktum är att under den 20 år långa perioden 1932-1951 var endast sommaren 1942 sval. Sveriges värmerekord sattes under dessa årtionden. 38,0 grader avlästes i Ultuna utanför Uppsala i juli 1933 och lika varmt var det i Målilla i Småland i juni 1947. 33,0 avlästes i Vänersborg i juli 1948, men det rekordet slogs med en tiondels grad i juli 1994. Sedan de otroligt sommarvarma 1930- och 1940-talen och fram till i år har sommaren som helhet endast sju gånger varit mycket varm, nämligen 1955, 1959, 1969, 1975, 1997, 2002 och 2006. Intressant är dock att på 2000-talet har somrarna blivit varmare. Under det närmaste halvseklet efter observationsstarten 1860 förekom fyra extremt kyliga somrar, 1862, 1890, 1902 och 1907. Därefter tog det 80 år innan en femte extremkall sommar uppenbarade sig. Efter sommaren 1959 och fram till sekelskiftet har anmärkningsvärd sommarkyla varit betydligt mer vanlig än motsatsen. Somrarna 1960-67, 1977-81 och 1984-87 är i klass med de kallaste somrarna i den kyliga senare delen av 1800-talet. Faktiskt är 1987 års sommar i vår bygd den kallaste som noterats (två grader under normalvärdet). Den var också en av de allra regnigaste varför även vädergnället då slog rekord. Den kyliga sommaren 1998, vilken nämnts ovan, var ändå inte 90-talets värsta. Det var sommaren 1993, som kommer på delad andra plats i ”sommarköldligan”. Sommaren 2007 kom aldrig igång riktigt i maj utan den drog igång med en rivstart i början av juni med högtryck och 30-gradig värme. Varmast var det den 9:e med 31,2 grader. Från den 7:e hade vi sex högsommardagar, vilka tyvärr blev det enda sommaren bjöd av den varan. Första halvan av juni var fin. Sedan tog lågtryck över med rikliga regn som följd. Från 15 juni och en månad framåt kom det 236 mm, nästan fyra gånger normalmängden. Sista halvan av juli gav ytterligare 75 mm, varför perioden juni-juli inte varit så regnig sedan observationsstarten 1860. Nu kom det 315 mm. Tidigare rekord för juni-juli var 276 mm, uppmätt både 1895 och 1907.

Efter en lågtrycksbetonad regnig juli med endast fyra vackert-väder-dagar och som varmast drygt 24 grader, blev det äntligen lite bättre i augusti. Visserligen blev det då inte heller varmare än 24 grader men det blev ändå tio vackert-väder-dagar och mindre regn än normalt. I slutet av augusti blev det riktigt kyligt med höstdygn (dygnsmedeltemp. under +10) de tre sista dagarna. Som kallast var det två grader. En vecka in i september gjorde dock sommaren en liten come-back med 20-gradig värme.

Gör det möjligt att vittna anonymt

– Rädslan för att vittna i domstol har ökat kraftigt under senare år. Det beror framför allt på den allt grövre organiserade brottslighetens framväxt. Regeringen måste nu vidta åtgärder för att förhindra att vittnen skräms till tystnad. Ett sätt kan vara att tillåta anonyma vittnen i svenska domstolar.

Det säger Ingemar Vänerlöv, kristdemokratisk riksdagsledamot från Vänersborg, i riksdagens allmänpolitiska debatt under fredagen.

–De flesta som vet något om de kriminella gängens verksamhet tiger, övertygade om att de måste det för att överleva. Grova våldsbrott förblir ostraffade trots att polis och åklagare ej sällan vet vem som känner till vem den skyldige är, men eftersom alla tiger är det svårt eller omöjligt att bevisa något. Antalet dömda för övergrepp i rättssak har ökat dramatiskt under 2000-talet, från 65 personer år 2000 till 430 personer år 2006. För att upprätthålla vårt rättssamhälle är det nödvändigt att människor vågar inställa sig som vittnen, menar Vänerlöv och fortsätter:

– I Norge och Danmark finns möjligheten att vittna anonymt. Även i Sverige behöver vi fundera på om detta kan vara en bland flera möjligheter för att fler ska våga vittna. Anonyma vittnesmål skulle avläggas under sekretessbelagd identitet, vittnet är därmed inte anonymt för domstolen utan endast för den eller de som begått den brottsliga gärningen.

– Det är hög tid att regeringen låter utreda om, och i vilken omfattning vittnesmål under sekretessbelagd identitet bör möjliggöras för att behålla vittnesbenägenheten på en hög nivå så att domar kan avkunnas och gärningsmän få rättmätiga straff.