Mycket milt och blött gråväder i december

December var mycket mild och regnig, samt den solfattigaste julmånaden på länge.

December var cirka 3,5 grader varmare än normalt, vilket placerar månaden bland de tjugo varmaste sedan observationsstarten 1860. Den ssporadiska vinter som förekom var synnerligen beskedlig med fyra minusgrader som kallast. Normalvärde för december är för Vänersborg -0,9 grader. Trollhättan har en tiondels grad kallare. Endast under en dag var himlen klar, medan den var mulen under hela 27dagar. Resterande tre dagar var det halvklart till mulet.



På 21 nederbördsdagar föll det 95 mm, varav knappt två mm kom som snö. Nederbörden föll i samband med lågtryck i början och slutet av månaden. Ett mäktigt högtryck ordnade i stort sett upehållsväder under en och en halv vecka i mitten av månaden. Normalt för Vänersborg och Trollhättan är 59 respektive 63 mm. Inga svåra stormväder noterades, även om vinden friskade i ordentligt ibland.


I slutet av 1800-talet var december i tre fall av fyra regelrätt vintermånad
(medeltemp. under noll). Därefter blev det mildare. Under 1930-, 1940- och 1950-talen kulminerade decembervärmen med 1934 års decemberupplaga som 1900-talets högsta medelvärde, +4,2 grader, i både Vänersborg och Trollhättan. Endast i två fall av fem var månaden då av vinterkaraktär. Den ”värmeeran” fick ett tvärt slut och 1960-talets decembersiffror påminde mycket om ”1800-kallt”.


Efter fyra mycket milda julmånader i början av 1970-talet blev det plötsligt smällkallt. December 1978 var kallast på över 60 år och tre år senare med medelvärde -6,6 var månaden förmodligen den kallaste decembermånaden sedan 1788. Efter en lite mildare period har månaden sedan mitten av 1990-talet varit riktigt kall fyra gånger; 1995, 1996, 2001 och 2002. Nyårsafton 2002 noterades nytt köldrekord för månaden, -25,5 grader. Därefter har december under de senaste fem åren varit mild eller mycket mild. 2006 var det extremt milt och ett nytt rekord för medeltemperaturen, +4,9 grader, noterades.


December 2007 började med tio dagars lågtryck med mildväder och regn nästan varje dag, som sammanlagt gav 46 mm. Månadens regnigaste dygn med 17 mm inträffade den 5:e. Samma dag noterades decembers högsta temperatur, +9,3 grader. Dagen innan kunde vi njuta av månadens enda dag med klar himmel då det samtidigt högst tillfälligt var blygsam vinter med som kallast -3,5 grader. Från den 11:e byggdes ett kraftigt högtryck upp och det blev äntligen uppehållsväder och något kyligare med några beskedliga vinterdygn som följd. Högtrycket resulterade bara i en massa dimmoln varför riktig vinterkyla aldrig infann sig. Som kallast var det -3,9 grader den 18:e.

Efter en vecka började det mäktiga högtrycket långsamt försvagas och decembers andra period med riktigt mildväder och daglig nederbörd startade den 23:e och varade månaden ut (sammanlagt 48 mm). Det började som snö den 23 då marken tillfälligt täcktes med en cm blötsnö, vilket var decembers enda snötäcke. Julhelgen firades i femgradigt regn. Efter att det varit 8,3 grader den 28:e blev det långsamt kyligare i månadsslutet och faktiskt kom det några snöflingor i drygt nollgradigt väder på nyårsafton den 31:e.

Nästa steg blir att införa polygami

Publicerad i TTELA 22/1 -08

Hans Regnér ensam står bakom utredningen Äktenskap för par med samma kön. Han tillstår att han inte gjort någon ”analys i vedertagen mening” utan endast en personlig ”bedömning”, vilket resulterat i en tunn och ytlig utredning, som förordar homoäktenskap. Trots det ansåg TTELA:s ledare den 16/1 (dagen efter remisstidens utgång) att nu ”bör det vara sluttjafsat i frågan och dags för beslut”. I ledaren påstods tvärsäkert att det finns en bred majoritet för detta bland det svenska folket. Det är lätt att tro så när man har anammat den politiska korrekthetens evangelium, som på detta område idogt har förkunnats av främst kvällspressen. Men vad tycker egentligen svenska folket? På en webfråga i Expressen (16/1) ”Ska homoäktenskap tillåtas?”, svarade 47 procent JA, medan 53 procent svarade NEJ.

Äktenskapet är en tradition som omfattas av i stort sett alla kulturer och religioner och som gällt i tusentals år. För den som lever i ett homosexuellt förhållande och vill ha ett varaktigt juridiskt skydd finns partnerskapslagen. Något juridiskt skäl till att ändra äktenskapsbalken finns således inte, varför vi vill behålla rådande ordning.

Äktenskapsbalken sätter upp fyra krav för att äktenskap ska kunna ingås. De som ingår äktenskap ska vara över 18 år, inte vara nära släkt till varandra, vara två till antalet och vara av olika kön. Nu vill Regnér utan ingående analys ändra på ett av dessa kriterier. Kravet på olika kön ska slopas. Men de andra begränsningarna ska vara kvar. Varför? Inga svar ges. Varför ska nära släktskap uteslutas för ett homosexuellt par? Där finns ju inga risker för inavel. Varför bara könsneutralitet, varför inte även antalsneutralitet (polygami)?

Den så kallade faderskapspresumtionen innebär att utgångspunkten är att mannen i ett äktenskap är far till det barn som föds. Hur ska man förhålla sig till om ett barn föds inom ett äktenskap bestående av två kvinnor? Kommer barnet att ha två eller tre ”riktiga föräldrar”?

Det finns alltså en rad frågor som förespråkarna för könsneutralt äktenskap inte diskuterar. Vi vill varna för att utan djupare analys rycka i äktenskapsbalken. Får man tro flera politiska ungdomsförbund blir nästa steg att även polygama förhållanden ska inrymmas i äktenskapsbegreppet.

En fransk utredning om landets äktenskapslagstiftning landade 2006 i att behålla äktenskapet i dess nuvarande form. Varför? Därför att man gjorde det som Regnér och den svenska debatten undviker, nämligen att sätta in äktenskapet i sitt sociologiska sammanhang.

Ny sjöfartspolitik

Idag, torsdagen den 17 januari, presenterade riksdagsledamöterna Annelie Enochson och Ingemar Vänerlöv förslag till ny sjöfartspolitik med rapporten För fulla segel. I rapporten lägger de fram en konkret strategi för att utveckla sjöfartsnäringens konkurrenskraft, stärka sjösäkerheten och minimera sjöfartens negativa miljöpåverkan.
Bland mycket annat föreslås att lotsverksamheten ska läggas ut på entreprenad och att isbrytningen delvis ska finansieras av EU.
Hämta rapporten här.

Det går även att se två video-klipp från presentationen. Ljudet är väldigt lågt så en god idé är att skruva upp det ordentligt så du kan höra.

Svar om Dalslands kanal

Svar har nu kommit på frågan om statligt underhållsstöd till Dalslands kanal. Läs frågan här och svaret här.